Nuförtiden är Svend Dahl ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos många människor runt om i världen. Med en relevans som överskrider gränser och kulturer har Svend Dahl lyckats etablera sig som en punkt av gemensamt intresse för det samtida samhället. Oavsett om det är i akademin, nöjeslivet, politiken eller vardagen har Svend Dahl fått en betydande betydelse som inte går att förbise. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Svend Dahl, analysera dess inverkan i olika sammanhang och dess relevans för människors dagliga liv.
Svend Dahl | |
Född | 24 september 1887 Köpenhamn |
---|---|
Död | 15 november 1963 (76 år) Frederiksberg, Danmark |
Medborgare i | Danmark |
Utbildad vid | Metropolitanskolen |
Sysselsättning | Bibliotekarie, författare |
Befattning | |
Rigsbibliotekar (1943–1952) | |
Redigera Wikidata |
Svend Dahl, född 24 september 1887, död 15 november 1963, var en dansk biblioteksman och skriftställare.
Dahl blev bibliotekarie vid Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn. År 1925 utnämndes Dahl till överbibliotekarie vid Köpenhamns universitetsbibliotek i Köpenhamn. Han var Danmarks riksbibliotekarie 1942–1952.
Dahl var en mycket produktiv författare inom bokhistoria och biblioteksväsen med verk som Haandbog i Biblootekskundskap (3:e utgåvan 1924, svensk utgåva 1925), Haandbog for Bogsamlere (1921), samt Bogens Historie (1927, svensk översättning 1929).
På det personhistoriska området redigerade han tillsammans med Povl Engelstoft Dansk biografisk Haandleksikon (DBH, 3 bd, 1918–1926), andra utgåvan av Dansk biografisk leksikon (DBL, 27 bd, 1933–1944) och Dansk skønlitterært forfatterleksikon 1900–1950 (3 bd, 1959–1964). Dahl var från 1923, redaktör av Den nye Litteratur, och från 1926 redaktör för Bogvennen.