Svenska litografförbundet

I den här artikeln kommer vi att utforska relevansen av Svenska litografförbundet i olika sammanhang och dess inverkan på dagens samhälle. Svenska litografförbundet har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren och genererat debatter och reflektioner kring dess innebörd och implikationer. Genom historien har Svenska litografförbundet spelat en avgörande roll i utvecklingen av samhällen och bildandet av individuella och kollektiva identiteter. Från dess uppkomst till nutid har Svenska litografförbundet varit föremål för studier, beundran, kontroverser och omtolkningar inom så olika områden som vetenskap, teknik, konst, politik och populärkultur. I den här artikeln kommer vi att undersöka hur Svenska litografförbundet har format vår värld och kommer att fortsätta att göra det i framtiden.

Svenska litografförbundet
Historia
Grundat1904
Upplöst1973
HuvudorganisationLandsorganisationen, LO. Anslutning 1904-1910, 1912-1973.
Övrigt
Förbundstidning Grafia: organ för Internationella litografiska förbundet i Sverige. Malmö: Grafia. 1907-1998. Libris 8257670 

Svenska litografförbundet var en fackförbund, bildat 1904 med namnet Internationella litografiska förbundet, som en utbrytning ur Sveriges litografiska förbund. Det uppgick 1973 i Grafiska fackförbundet.

Historia

  • 1881 bildades Litografiska föreningen i Stockholm. Även om det var en yrkesförening, där även arbetsgivare var medlemmar, så utgjorde den ändå grunden för en blivande riksorganisation.
  • 1891 bildades Senefelderförbundet i Malmö.
  • 1894 bildades en förening i Norrköping
  • 1897 tillkom Göteborgs litografiska förening
  • 1895 stiftades Sveriges litografiska förbund på en kongress i Norrköping
  • 1899 började man samarbeta med Typografförbundet som erbjöd sig att mot en avgift ge lika rättigheter till litografer som typografer, i första hand vid konflikter.
  • 1903 lämnade Malmöavdelningen förbundet efter missnöje med löneavtal och att samarbete inte ingåtts med utländska litografförbund.
  • 1904 bildades på initiativ av föreningarna i Malmö och Lund Internationella litografiska förbundet med säte i Malmö och det gamla förbundet upplöstes året därpå.
  • 1909 deltog förbundet i storstrejken och skuldsattes. medlemsantalet sjönk från 361 år 1908 till 211 år 1910.
  • 1923 hade förbundet 745 medlemmar.
  • 1925 bildades en förhandlingsorganisation kallad Grafiska industrikartellen tillsammans med Svenska typografförbundet och Svenska bokbindareförbundet.
  • 1928 namnbyte till Svenska litografförbundet.
  • 1973 bildades Grafiska fackförbundet genom att förbundet slogs samman med Svenska bokbindareförbundet och Svenska typografförbundet.

Referenser

Noter

  1. ^ Nordin, Rune (1981). Den fackliga arbetarrörelsen. 1, Uppkomst och utveckling (1. uppl.). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 256335. ISBN 91-518-1470-6 (inb.) 

Tryckta källor

  • Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X 
  • Nygren Hans, red (1973). Steg för steg, 1945-1973: en krönika i text och bild om den svenska fackföreningsrörelsens utveckling under efterkrigstiden. Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 7406349. ISBN 91-518-0705-X 

Vidare läsning