I dagens värld har Synodisk omloppstid blivit ett ämne av ökande intresse för människor i alla åldrar och bakgrunder. I och med teknikens framsteg och globaliseringen har Synodisk omloppstid blivit en referenspunkt i många människors vardag och påverkar allt från deras konsumtionsbeslut till deras sätt att förhålla sig till andra. Genom historien har Synodisk omloppstid varit föremål för debatt och analys, och genererat oändliga åsikter och perspektiv som försöker förstå dess påverkan på samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska nyckelelementen som gör Synodisk omloppstid till ett relevant ämne idag, såväl som dess utveckling över tid och dess inflytande på olika aspekter av det moderna livet.
Synodisk omloppstid, det genomsnittliga tidsintervallet mellan två på varandra följande konjunktioner (eller oppositioner) för en planet eller måne sedd från en viss kropp, vanligtvis jorden.
Det tar i medeltal 27,3 dygn för månen att gå ett varv runt jorden om vi bara jämför månens position med fixstjärnorna. Det är månens sideriska omloppstid. Men under ett sådant månvarv har jorden hunnit flytta sig i sin bana runt solen. Månen måste gå ytterligare ett litet stycke för att komma i samma läge jämfört med solen. Det tar därför i medeltal 29,5 dygn mellan två fullmånar, vilket är månens synodiska omloppstid.
Man kan tänka sig att solen ligger mitt i en urtavla och jorden löper ett varv runt urtavlan på ett år. Riktningen klockan 12 pekar alltid mot en och samma avlägsna fixstjärna. Om det är midsommar när jorden står på klockan 12 är det midvinter när den står på klockan 6. Månen kretsar hela tiden runt jorden. Fullmåne på midsommar innebär att månen är närmare fixstjärnan än både jorden och solen, nämligen något ovanför klockan 12. Men vid fullmåne på midvinter ligger månen längre bort från fixstjärnan än jorden och solen, alltså nedanför klockan 6 på vår urtavla. Månen kan därför inte ha gjort ett helt antal varv runt jorden mellan dessa fullmånar, sett ur fixstjärnornas perspektiv. Den måste ha gjort några hela och ett halvt varv. Men månens faser som vi observerar dem från jorden har inte med fixstjärnorna att göra, de styrs bara av det inbördes läget mellan jorden, månen och solen. Ur detta perspektiv är det alltid exakt ett helt månvarv mellan två fullmånar.
Tabellen nedan anger planeternas och några dvärgplaneters omloppstider. Först anges den sideriska omloppstiden i (jord)år. Därefter den synodiska omloppstiden i först år, sedan dygn.
| Sid. P. (å) | Syn. P. (å) | Syn. P. (d) | |
| Merkurius | 0,241 | 0,317 | 115,9 |
| Venus | 0,615 | 1,599 | 583,9 |
| Jorden | 1 | — | — |
| Månen | 0,0748 | 0,0809 | 29,5306 |
| Mars | 1,881 | 2,135 | 780,0 |
| Ceres | 4,600 | 1,278 | 466,7 |
| Jupiter | 11,87 | 1,092 | 398,9 |
| Saturnus | 29,45 | 1,035 | 378,1 |
| Uranus | 84,07 | 1,012 | 369,7 |
| Neptunus | 164,9 | 1,006 | 367,5 |
| Pluto | 248,1 | 1,004 | 366,7 |
| Eris | 557 | 1,002 | 365,9 |
| Sedna | 12050 | 1,00001 | 365,1 |