Tarfala forskningsstation
Numera har Tarfala forskningsstation blivit ett ämne av allmänt intresse som täcker olika områden i det dagliga livet. Både på ett personligt och professionellt plan har Tarfala forskningsstation väckt mycket debatt och genererat motstridiga åsikter. Sedan hans framträdande på den offentliga scenen har Tarfala forskningsstation fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen, och väckt passionerade diskussioner och djupa reflektioner över hans inflytande på vårt samhälle. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Tarfala forskningsstation och dess inverkan på våra liv, och erbjuda en detaljerad och objektiv titt på detta fenomen som fortsätter att generera kontroverser.
Tarfala forskningsstation är en forskningsanläggning belägen på 1 135 meters höjd i Tarfaladalen i Kebnekaisemassivet i Kiruna kommun. Verksamheten vid stationen, som har elva byggnader, påbörjade regelbundna mätningar av glaciärer 1946 och drivs av Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet.
Vid stationen bedrivs internationell och nationell forskning och undervisning. Tarfala driver också ett miljöövervakningsprogram. Forskningsfokus är glaciärer, smältvatten, fjällmeteorologi, landformer och permafrost.
Tarfaladalen är ofta utsatt för kraftiga fallvindar (katabatiska vindar). Tarfala forskningsstation har den högst uppmätta vindstyrkan i Sverige, 81 meter per sekund, vilket uppmättes den 20 december 1992.
Föreståndare
- 1947–1985 Valter Schytt
- 1985–1995 Vibjörn Karlén (född 1937)
- 1996–2004 Per Holmlund
- 2004–2021 Gunhild Rosqvist (2004–2005 ställföreträdande föreståndare)
- 2022– Nina Kirchner
Källor
Noter
- ^ Hagström, Mirja D. (10 december 2008). ”Historia”. Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi. https://www.su.se/tarfala-research-station/about-the-station/our-history-at-tarfala-1.612533. Läst 17 mars 2012.
Externa länkar
| |||||||||||||||||