Tekniskt gymnasium
I dagens värld har Tekniskt gymnasium blivit ett relevant ämne av stort intresse för en bred publik. Effekten av Tekniskt gymnasium har märkts inom olika samhällsområden, från politik till kultur, ekonomi och teknik. Dess inflytande har inga gränser och dess närvaro blir allt tydligare i vardagen. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska fenomenet Tekniskt gymnasium och analysera dess implikationer i dagens samhälle.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
 |
Den här sidan eller avsnittet innehåller ifrågasatta faktauppgifter. (2020-12) Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Ett tekniskt gymnasium, ofta populärt kallat Teknis, var i Sverige en gymnasieutbildning med en teoretisk, fyraårig teknisk linje som ledde till titeln gymnasieingenjör. Den ersattes med fyraårig teknisk linje i samband med införandet av 1970 års läroplan, Lgy 70. Föregångare var de tekniska läroverken. Teoretisk teknisk utbildning på gymnasienivå finns idag inom teknikprogrammet.
Elevkårerna vid de tekniska läroverken bildade redan 1938 Statens Tekniska Läroverks Elevförbund (senare TLE, Tekniska Linjers Elevförbund). Organisationen arbetade ursprungligen mest med elevsocial verksamhet såsom samköp av ingenjörsringar, anordnande av skoldanser och försäljning av rabatterat skolmaterial. Organisationen utgav med start 1952 tidskriften TLE-nytt, som 1966 uppgick i tidskriften Gymnasieingenjören. TLE bytte 1972 namn till Elevförbundet och anslöt då elevkårer från alla gymnasieskolor 1982 gick Elevförbundet samman med den andra elevorganisationen SECO, Sveriges Elevers Centralorganisation, och bildade Elevorganisationen (idag Sveriges Elevkårer).