I den moderna världen har Terijokiregeringen fått stort intresse och relevans inom olika samhällsområden. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Terijokiregeringen blivit ett ständigt samtalsämne, allt från kulturella och konstnärliga till vetenskapliga och politiska aspekter. Inflytandet från Terijokiregeringen har spridit sig över hela världen och genererat debatter och motstridiga åsikter i den allmänna opinionen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt kring Terijokiregeringen, för att bättre förstå dess inverkan på vårt dagliga liv och i framtiden.
Terijokiregeringen (efter staden Terijoki i Karelen), även kallad Finlands folkregering eller Kuusinenregeringen var en sovjettrogen regim, utropad av Stalin, och med Otto Ville Kuusinen i ledningen, efter det sovjetiska anfallet på Finland 30 november 1939. Tanken var att Kuusinens regering skulle styra Finland efter den förväntade sovjetiska segern, men segern uteblev och efter vinterkrigets slut upplöstes Terijokiregeringen 12 mars 1940.
När Moskvafreden ingicks under vinterkriget 1940 sammanfogades Finlands demokratiska republik med Karelska ASSR för att bilda den Karelsk-finska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Karelsk-finska SSR.
Demokratiska Republiken Finland omfattades bara av det territorium som Sovjetunionen ockuperade i Finland under vinterkriget. Efter en sovjetisk seger skulle gränsen mellan Sovjetunionen och Demokratiska Republiken Finland justeras så att de områden som Stalin krävt i förhandlingarna med Finland skulle tillfalla Sovjetunionen. Samtidigt skulle ett större område i Karelen införlivas med Demokratiska Republiken Finland. Området i Karelen omfattade områdena Repola och Porajärvi som Finland gjort anspråk i fredsförhandlingarna i Dorpat 1920, staden Olonets och staden Kalevala.
Finlands kommunister kände sig förfrämligade eftersom stödet från folket saknades.
Sammanställning över regeringsledamöter, från Terijokiregeringens proklamation av den 1 december 1939
Finlands folkregering: