Thomas Wyatt
Idag har intresset för Thomas Wyatt ökat markant, då allt fler söker information och kunskap om detta ämne. Thomas Wyatt har fångat samhällets uppmärksamhet i stort och skapat diskussioner och debatter inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att utforska Thomas Wyatt ytterligare och analysera dess inverkan, relevans och implikationer i dagens värld. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Thomas Wyatt blivit ett ämne av intresse för människor i alla åldrar och från olika yrkesområden. Följ med oss på denna resa för att upptäcka mer om Thomas Wyatt och dess inflytande på vårt dagliga liv.
| Thomas Wyatt | |
 | |
| Född | 1503 Maidstone, Storbritannien |
|---|---|
| Död | 11 oktober 1542 London |
| Begravd | Sherborne Abbey |
| Medborgare i | Kungariket England |
| Utbildad vid | St John's College  |
| Sysselsättning | Poet, politiker, författare, diplomat, översättare |
| Befattning | |
| Ledamot av Englands parlament Ledamot av Englands parlament 1542–1544, Kent Kungariket Englands ambassadör i Spanien | |
| Maka | Elizabeth Brooke (g. 1520–) |
| Partner | Elizabeth Darrell |
| Barn | Frances Wyatt Thomas Wyatt d.y. (f. 1521) |
| Föräldrar | Henry Wyatt Anne Skinner |
| Redigera Wikidata | |
Sir Thomas Wyatt, född 1503 på slottet Allington i Kent, död den 11 oktober 1542 i Sherborne i Dorset, var en engelsk skald och diplomat. Han var son till sir Henry Wyatt (rådsherre under Henrik VII och Henrik VIII, död 1537).
Biografi
Wyatt studerade i Cambridge, vann tidigt hovgunst och användes ofta i diplomatiska uppdrag från 1526, bland annat till påven 1527 och till kejsar Karl V 1537 och 1539.
Wyatt satt 1536 en månad fängslad i Towern, möjligen för att Henrik VIII, som då ville skilja sig från Anne Boleyn, önskade förmå Wyatt att erkänna sig ha varit hennes älskare. Wyatt kom dock snart åter i gunst och erhöll 1537 knightvärdighet.
Efter hans vän Cromwells fall 1540 blev Wyatt åter fängslad (januari 1541) och anklagades bland annat för förrädiska förbindelser med kardinal Reginald Pole, men han frigavs på drottning Katarina Howards förbön, användes på nytt i diplomatiska uppdrag och blev 1542 ledamot av underhuset.
Wyatt var banbrytaren inom engelska litteraturen för användandet av sonetten och andra italienska versformer. Han skrev 31 sonetter, av vilka 10 är översättningar från Petrarca och de övriga starkt påverkade av honom. Han skrev även tre ypperliga satirer på terziner efter mönster från Luigi Alamanni samt epigram, psalmer och lyriska dikter.
Jämte sin yngre vän och lärjunge Surrey inledde Wyatt den sedan under Elisabets tid fortgående omformningen af den engelska poesien under starkt italienskt inflytande såväl i fråga om versformerna som den högstämda, men metafysiskt tillkrånglade uppfattningen av kärleken. Surreys versifikation var ledigare, men Wyatt har en mer utpräglad karaktär, en allvarlig och lugn stil, med ådror av träffande satir och humoristiskt vemod.
Hans Songes and sonettes utgavs först 1557 tillsammans med Surreys i antologin Tottel’s miscellany. Bland senare utgåvor märks en av G. F. Nott (1815-16; jämte Surreys dikter), en i serien "Aldine edition of the british poets" (1866) och en av Edward Arber (i "English reprints", 1870). Bevarade manuskript avviker betydligt från den efter Tottel i senare editioner antagna texten.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Thomas Wyatt.- Wyatts liv och verk (på engelska)
Källor
Tryckta källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Sir Thomas Wyatt, 1904–1926.
Noter
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
- ^ Encyclopædia Britannica, Sir Thomas Wyatt, läst: 9 oktober 2017.
- ^ SNAC, Thomas Wyatt (poet), läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Poets.org, läst: 18 maj 2022.
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.
- ^ The History of Parliament.
- ^ läst: 7 augusti 2020.
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.
- ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.
|