Vikten av Tjuktji-kamtjatkanska språk i dagens samhälle är obestridlig. Sedan urminnes tider har Tjuktji-kamtjatkanska språk varit föremål för uppmärksamhet och studier av experter inom olika discipliner. Oavsett om det är som inspirationskälla, som debattämne eller som huvudperson i historiska händelser har Tjuktji-kamtjatkanska språk satt en outplånlig prägel på kulturen och det kollektiva medvetandet. I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Tjuktji-kamtjatkanska språk på olika områden och analysera dess relevans idag. Från dess inflytande på konst och litteratur, till dess roll i politik och vetenskap, fortsätter Tjuktji-kamtjatkanska språk att vara ett föremål för fascination och kontroverser, vilket väcker intresse och reflektion i det samtida samhället.
De tjuktji-kamtjatkanska språken är en språkfamilj som talas i nordöstra Sibirien. Tjuktjiska är det störa språket med sannolikt 7000 talare.
Den tjuktji-kamtjatkanska språkfamiljen delas in i två grenar:
Samtliga tjuktji-kamtjatkanska språk hotas att ersättas av ryskan. Nästan alla medlemmar ur de olika etniska grupperna kan ryska, och de flesta yngre medlemmarna talar endast ryska.
De tjuktji-kamtjatkanska språken har inte accepterats som besläktade med någon annan språkfamilj. De räknas emellertid till de paleosibiriska språken.
Joseph Greenberg placerade de tjuktji-kamtjatkanska språken inom den eurasiatiska språkfamiljen.
Michael Fortescue har placerat de tjuktji-kamtjatkanska språken i en språkfamilj han kallar uralo-sibiriska språk.