Idag är Trädgårdssnäcka ett ämne som genererar stort intresse och genomslag i samhället. Oavsett om det beror på dess historiska relevans, dess inverkan på folkhälsan, dess inflytande på populärkulturen eller dess relevans inom affärsområdet, har Trädgårdssnäcka fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Trädgårdssnäcka varit föremål för debatter, analyser och studier som försöker förstå dess omfattning och innebörd. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Trädgårdssnäcka och dess inflytande på olika aspekter av våra liv.
Trädgårdssnäcka | |
Cepaea.hortensis | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Blötdjur Mollusca |
Klass | Snäckor Gastropoda |
Ordning | Lungsnäckor Pulmonata |
Familj | Helicidae |
Släkte | Cepaea |
Art | Trädgårdssnäcka C. hortensis |
Vetenskapligt namn | |
§ Cepaea hortensis | |
Auktor | O. F. Müller, 1774 |
Hitta fler artiklar om djur med |
Trädgårdssnäcka (Cepaea hortensis) är en art i ordningen lungsnäckor. Den kan lätt förväxlas med den nära besläktade arten parksnäcka (Cepaea nemoralis).
Snäckans skal är gulaktigt med bruna eller svarta strimmor men det finns även individer som saknar dessa strimmor. Med en skaldiameter av ungefär 25 millimeter är den jämförelsevis liten. Trädgårdssnäckan har fyra eller fler körtelöppningar vid könsorganen i motsats till Cepaea nemoralis som högst har tre körtelöppningar.
Trädgårdssnäcka och parksnäcka skiljs enklast på att skalets kant vid öppningen (läppen) är mörk hos parksnäckan, men ljus hos trädgårdssnäckan (undantag finns men är sällsynta).
Arten förekommer i stora delar av Europa och finns även i trakter som ligger nordligare än utbredningsområdet för Cepaea nemoralis. Snäckan är aktiv från mars till oktober. Den livnär sig inte av trädgårdens växter utan av alger och är därför inget skadedjur.