Tröskverk
I dagens värld har Tröskverk blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Både på ett personligt och professionellt plan är inflytandet av Tröskverk obestridligt och dess inverkan märks i flera aspekter av vårt dagliga liv. Från dess ursprung till dess framtida implikationer har Tröskverk fångat uppmärksamheten hos akademiker, experter, proffs och allmänheten. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i det fascinerande universum av Tröskverk, utforska dess historia, dess nuvarande betydelse och dess möjliga utveckling inom en snar framtid.
Tröskverk var en föregångare till skördetröskan. Tröskverket användes under tröskningen, oftast sent på hösten och vintertid då jordbruket inte krävde så mycket arbete utomhus. Man hade tidigare på hösten bärgat säden, buntad i nekar och torkat.
Flera förslag på mekaniska tröskverk framkom under 1700-talet, en del av dessa även i Sverige. Det tidigaste svenska kända tröskverket konstruerades och byggdes vid Stjärnsund av C. Polhem men fick ingen uppföljare.
Det moderna cylindertröskverket med slagor på cylinder mot en trösksko uppfanns av skotten Andrew Meikle (1719–1811) omkring 1786. Innan tröskverket introducerades, men även lång tid därefter, tröskade man med slaga, i Övre Norrland även med hästdragna tröskvältar.
Sveriges första kommersiella serietillverkade tröskverk konstruerades av Johan Thermænius mekaniska verkstad i Torshälla 1847. Tillverkningen förlades sedermera till Hallsberg och blev en nationell och till viss del även internationell succé.
Ordet "tröskverk" är belagt i svenska språket sedan 1803.
Källor
- Tröskverk i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1920)
- Filmarkivet
- ^ ”tröskverk | SO | svenska.se”. https://svenska.se/so/. Läst 20 mars 2020.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Tröskverk.- Model af Tærskeværk (dansk)
| ||||||||||||||||||||