Tridentinska kyrkomötet
I dagens värld är Tridentinska kyrkomötet ett ämne av intresse som har fångat många människors uppmärksamhet. Oavsett om det beror på dess relevans i samhället eller dess inverkan på det dagliga livet, har Tridentinska kyrkomötet genererat en ständig debatt inom olika områden. Från sitt inflytande i politiken till sin närvaro i den kulturella sfären har Tridentinska kyrkomötet lyckats positionera sig som en fråga av obestridlig betydelse. Under åren har Tridentinska kyrkomötet utvecklats och anpassats till samhällets föränderliga krav, vilket gör det till ett oerhört intressant ämne och värt en djupgående analys. Genom den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Tridentinska kyrkomötet och dess inverkan på världen idag.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Tridentinska kyrkomötet (även Tridentinum) var det nittonde av den romersk-katolska kyrkans allmänna (ekumeniska) kyrkomöten. Det hölls i Trento (Trient) i norra Italien 1545–1563.
Efter konciliet i Konstanz (1414–1418) fanns förhoppningar om ett ”fritt kristet koncilium” som skulle genomföra den kyrkoreform som syntes behövas. 1500-talets reformatorer anslöt sig till dessa förhoppningar och menade, att ett sådant skulle kunna ena de olika parterna. När ett koncilium till slut sammanträdde i Trient, hade splittringen dock gått för långt. De inbjudna protestanterna infann sig inte (f.ö. hade också de svenska biskoparna inbjudits), varför mötet dominerades av dem som förblivit påven trogna under protestantismens första våg. Mötet beslutade dock om genomgripande reformer som kom att prägla de följande århundradena (tridentinska reformen).
Trientkonciliet fastställde en rad centrala romersk-katolska läror om framförallt rättfärdiggörelsen, mässan och eukaristin. Konciliefäderna beordrade jämväl en kodifiering av de olika latinska riterna, däribland den romerska riten.
Samtliga beslut underställdes 1570 påve Pius V för stadfästelse. De lades till grund för den tridentiska trosbekännelsen, Professio fidei Tridentinae, utgiven 1564, "förkortad" i Carechismus romanus 1566. Mötet föranledde även utgivning av breviariet 1568 och mässordningen 1570 (Missale romanum), vilken med få undantag har använts alltid och överallt i hela kyrkan ända till Andra vatikankonciliet på 1960-talet.
Referenser
Noter
- ^ Bra Böckers lexikon, 1980.
Källor
- ”Council of Trent” (på engelska). Catholic Encyclopedia (1913). https://en.wikisource.orghttps://wikious.com/sv/Catholic_Encyclopedia_(1913)/Council_of_Trent.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Tridentinska kyrkomötet.
