I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska ämnet Tysklands rikskansler, ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren. Tysklands rikskansler har skapat stort intresse och debatt inom olika områden, från vetenskap till politik, inklusive populärkultur. I den här artikeln kommer vi att undersöka de olika aspekterna av Tysklands rikskansler, från dess ursprung och utveckling, till dess inverkan på dagens samhälle. Dessutom kommer vi att diskutera experternas åsikter och perspektiv på ämnet, såväl som de personliga erfarenheterna från dem som har varit direkt involverade i Tysklands rikskansler. Den här artikeln syftar till att ge läsarna en bred förståelse av Tysklands rikskansler och uppmuntra till kritisk reflektion kring detta ämne som är så relevant idag.
Tysklands rikskansler | |
Inrättat | 1871 |
---|---|
Siste innehavare | Lutz Schwerin von Krosigk |
Avvecklat | 1945 |
Efterträdare | Tysklands förbundskansler |
Tysklands rikskansler (tyska: Reichskanzler Deutschlands), var titeln på Tysklands regeringschef från Tysklands enande och Kejsardömet Tysklands utropande 1871 fram till Tredje rikets fall 1945. Rikskanslerämbetet var alltså intakt under tre olika statsbildningar; Kejsardömet Tyskland, Weimarrepubliken och Tredje riket. Under kejsardömets tid utsågs rikskanslern direkt av kejsaren, men tvingades för att driva en funktionsduglig regering samarbeta med riksdagen, en ställning som under Weimarrepubliken ärvdes genom presidentposten. Parlamentarismen sattes emellertid ur spel efter Riksdagshusbranden varefter Hitler, vars regering erhållit en riksdagsmajoritet först efter nyval, utövade kanslerämbetet diktatoriskt. Den siste rikskanslern, Joseph Goebbels, efterträddes efter sin död av Lutz Schwerin von Krosigk, utsedd av den dåvarande rikspresidenten Karl Dönitz, med titeln ledande minister. Sedan Tyskland återupprättats som stat efter fyra års ockupation benämndes posten förbundskansler i Västtyskland, ministerpresident i Östtyskland.