I dagens värld har Undvikande/restriktiv ätstörning fått en imponerande relevans. Oavsett om det är inom teknik, hälsa, politik eller underhållning har Undvikande/restriktiv ätstörning lyckats fånga uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Dess inverkan har märkts avsevärt och genererat både entusiasm och kontroverser. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska fenomenet Undvikande/restriktiv ätstörning, från dess ursprung till dess inflytande på dagens samhälle. Genom en detaljerad analys kommer vi att upptäcka hur Undvikande/restriktiv ätstörning har förändrat vårt sätt att tänka, interagera och uppfatta världen omkring oss.
Undvikande/restriktiv ätstörning, även förkortad ARFID utifrån engelskans avodiant/restrictive food intake disorder, är en form av ätstörning som inte beror på missnöje med kropp eller vikt, i kontrast till exempelvis anorexia nervosa. Tillståndet sammanfattar en rad diagnostiska begrepp som tidigare använts för restriktivt ätande i frånvaro av typiska ätstörningstankar. Mönstret är särskilt vanlig bland de med autismspektrumtillstånd. Diagnosen förekommer i ICD-11 samt i DSM-5.
Tre delvis överlappande grupper av ARFID har identifierats:
Selektivt ätande baserat på ett sensoriskt obehag förknippat med egenskaper hos maten, så som smak, doft, konsistens och temperatur.
Ointresse av mat på grund av bristande aptit.
Undvikande av ätande på grund av rädsla för negativa eller farliga konsekvenser, så som att sätta i halsen, att kräkas eller att drabbas av matförgiftning.
