Upptäcktsresornas epok
Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Upptäcktsresornas epok, som har väckt ett växande intresse på senare tid. Ur olika perspektiv och förhållningssätt har detta ämne genererat debatter och reflektioner inom olika områden, såsom samhälle, kultur, politik, ekonomi och vetenskap. Dess implikationer, dess utveckling över tid och dess relevans idag kommer att utforskas, i syfte att erbjuda en heltäckande och detaljerad vision av Upptäcktsresornas epok. Dess olika dimensioner kommer att undersökas, analysera dess konsekvenser, dess inflytande på global nivå och dess framtida projektion. Genom en djupgående och uttömmande analys är syftet att bidra till förståelsen och kunskapen om Upptäcktsresornas epok och på så sätt berika debatten och reflektionen kring detta ämne av otvivelaktigt betydelse.
Upptäcktsresornas epok var den tid när flera långa upptäcktsresor förändrade européernas bild av världen. Den sträcker sig från början av 1400-talet fram till tidigt 1700-tal. Under denna period nådde europeiska skepp i stort sett alla delar av världen i sökandet efter nya handelsvägar och handelspartners. Detta stimulerade den växande kapitalismen i Europa. Européerna lärde härmed känna folkgrupper och kartlade områden som tidigare varit okända för dem.
Historiker refererar ofta till upptäcktsresornas epok som pionjärtiden för portugisiska och spanska långdistansresor i letandet efter alternativa handelsvägar till "Indien" då man bedrev handel med guld, silver och kryddor.
Bland de mest berömda upptäckarna från denna period kan man nämna Christofer Columbus, Vasco da Gama, Pedro Álvares Cabral, John Cabot, Jermak, Juan Ponce de León, Ferdinand Magellan, Willem Barentsz, Abel Tasman, Jacques Cartier, Willem Jansz och James Cook. Först att nå Indien sjövägen var Vasco da Gama och den första världsomseglingen påbörjades av Ferdinand Magellan och Juan Sebastián de Elcano.
Bakgrund
Upptäcktsresorna kom till genom föreställningar och teknologier som växt fram under renässansen. En tanke som hade stor betydelse för utvecklingen var att man ville finna en väg till Asien som gick västerut från Europa. Bland teknologier kan man till exempel nämna framsteg inom kartografi, navigering, eldvapen och skeppsbyggnad. Viktigast var utvecklandet av fartygstyperna karack och senare karavell, vilket skedde i Spanien och Portugal. Dessa fartyg utvecklades från medeltida europeiska föregångare genom tillägg av lösningar som importerades från den arabiska/muslimska världen och kunde lämna det rätt stillsamma Medelhavet och segla någorlunda tryggt ute på Atlanten.
Se även
- Portugals historia
- Brasiliens historia
- Indiens historia: Upptäcktsresande och handelsmän
- Segelfartygens tid
- Upptäcktsresa
- Tidigmoderna tiden
Källor
- David Arnold, 2002, The Age of Discovery, 1400–1600, Lancaster pamphlets. Routledge. ISBN 978-0-415-27996-3.
- Peter C. Mancall, 1999, "The Age of Discovery" i The Challenge of American History, ed. Louis Masur. Johns Hopkins University Press. ISBN 978-0-8018-6222-9.
- John Horace Parry, 1963, The Age of Reconnaissance. University of California Press.
Fotnoter
- ^ Mancall 1999, pp. 26–53.
- ^ Parry 1963, pp. 1–5.
- ^ Arnold 2002, p. 11.
Vidare läsning
- Dahlgren, Erik Wilhelm (1900). De franska sjöfärderna till Söderhafvet i början af adertonde seklet : en studie i historisk geografi. Ymer, 0044-0477 ; 13 (1893). Stockholm: . Libris 2606722. https://runeberg.org/dewfranska/
- Johan Fredrik Nyström, 1899, Geografiens och de geografiska upptäckternas historia, Almqvist & Wiksell, Uppsala. På Projekt Runeberg
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Upptäcktsresornas epok.- The European Voyages of Exploration, The Applied History Research Group, University of Calgary
- (engelska) Ricardo Duchesne: The Faustian impulse and European exploration, The Fortnightly Review 2012
