Urkund
I dagens artikel ska vi prata om Urkund, ett ämne som har skapat stort intresse på senare tid. Urkund är ett ämne som varit föremål för debatt och diskussion inom olika områden, vare sig det är på det akademiska området, på det politiska området eller i samhället i stort. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna relaterade till Urkund, från dess ursprung till dess relevans idag. Vi kommer att utforska olika perspektiv och åsikter, i syfte att ge en helhetssyn på Urkund och dess påverkan på samhället. Vi är säkra på att den här artikeln kommer att vara av stort intresse för alla som vill fördjupa sig i komplexiteten i Urkund och bättre förstå dess betydelse i dagens värld.
Urkund (från tyska Urkunde, fornhögtyska urchundi = kännedom, kunskap), egentligen en av myndighet eller enskild person till kännedom (ty. zu urkund) eller bestyrkande av en sak utfärdad skrift, till exempel kungligt brev, fördrag, domstolsutslag, grundläggande handling för ett bolag eller inrättning ("stiftelseurkund"), kontrakt, gåvobrev, testamente; i allmänhet källskrift.
Ofta definieras ordet (egentligen alltför snävt) som en kortfattad handling skriven på ett enda blad (av pergament eller papper), en definition, som i viss mån kan godtas i fråga om medeltida urkunder. I äldre svenska är "urkundslära" detsamma som diplomatik.
Den som förfalskar en urkund kan dömas för urkundsförfalskning. Enligt 14 kap. 1 § 2 st. brottsbalken skall i detta avseende följande handlingar anses som urkunder: protokoll, kontrakt, skuldebrev, intyg och annan handling, som upprättats till bevis eller på annat vis är av betydelse såsom bevis, samt även legitimationskort, biljett och dylikt bevismärke.
Se även
Wikimedia Commons har media som rör Urkund.- Dokument
- Verktyg för plagiatkontroll
Källor
- Urkund i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)