Utrikesrepresentationen
I den här artikeln ska vi prata om Utrikesrepresentationen, ett ämne som har varit föremål för debatt och diskussion genom åren. Utrikesrepresentationen är ett ämne av stor relevans i dagens samhälle, eftersom det påverkar olika områden i det dagliga livet, såsom hälsa, politik, kultur och ekonomi. Genom historien har Utrikesrepresentationen spelat en grundläggande roll i att bilda identiteter och bygga gemenskaper. I den meningen är det viktigt att analysera vilken inverkan som Utrikesrepresentationen har haft i olika sammanhang och hur den har utvecklats över tid. Genom den här artikeln strävar vi efter att ta upp olika perspektiv och aspekter relaterade till Utrikesrepresentationen, för att erbjuda en heltäckande och berikande vision om detta ämne.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Utrikesrepresentationen är en benämning för de svenska utlandsmyndigheterna, vilka är en del av utrikesförvaltningen.
Utrikesrepresentationen består av ambassader, konsulat, delegationer samt representationer, däribland FN-representationen och EU-representationen.
Historik
Utlandsrepresentationen var länge helt koncentrerad till Europa. Beskickningen i Washington tillkom vid 1800-talets början, den i Tokyo vid 1900-talets början. Utbyggnaden av representationsnätet i länder i andra världsdelar började först efter andra världskriget.
Se även
| |||||||||||||
