I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Världsmästerskapen i landsvägscykling ur olika perspektiv och vinklar, i syfte att ge läsaren en heltäckande och komplett vision av detta ämne som är så relevant idag. Vi kommer att analysera dess inverkan på olika områden av det dagliga livet, såväl som dess implikationer på global nivå. Genom en uttömmande analys kommer vi att försöka reda ut dess orsaker, konsekvenser och möjliga lösningar, tillhandahålla relevanta data och vetenskapliga bevis som stödjer våra argument. På samma sätt kommer vi att förlita oss på yttranden från experter inom området för att berika diskussionen och erbjuda en bred och berikande vision om Världsmästerskapen i landsvägscykling. Läs vidare för att fördjupa dig i detta fascinerande ämne!
Affisch från världsmästerskapen 1936 (Landsvägsloppen hölls i och kring Bern, banloppen i Zürich). | |
Evenemangsfakta | |
---|---|
Datum | Herrar sedan 1921, damer sedan 1958 |
Disciplin | Linjelopp och tempolopp |
Arrangör | Union Cycliste Internationale |
Världsmästerskapen i landsvägscykling är ett tävlingsarrangemang som organiseras av Union Cycliste Internationale (UCI). Vinnaren i de olika klasserna får (skall - utom i etapplopp i det fall han/hon bär en av loppets ledartröjor eller då han/hon representerar nationslaget i ett mästerskap) sedan bära "regnbågströjan" under det kommande årets tävlingar i den klass denne är världsmästare. Till skillnad från årets övriga lopp för professionella cyklister, kontinentala mästerskap undantagna, tävlar man i nationslag och inte i kommersiella cykellag (bortsett från det tidigare lagtempot för professionella lag). Tävlingarna hålls mot slutet av den europeiska cykelsäsongen, vanligen efter Vuelta a España.
De första världsmästerskapen för herramatörer på landsväg hölls 1921 i Köpenhamn, Danmark och för professionella herrar 1927 i Nürburgring i Tyskland. På bana (velodrom) hade världsmästerskap arrangerats sedan 1893.
Flest segrar i herrarnas linjelopp för professionella har Alfredo Binda (1927, 1930, 1932), belgarna Rik Van Steenbergen (1949, 1956, 1957) och Eddy Merckx (1967, 1971, 1974), spanjoren Oscar Freire (1999, 2001, 2004) samt slovaken Peter Sagan (2015, 2016, 2017) alla har vunnit 3 gånger. Sagan är den ende som vunnit tre år i rad.
Flest segrar i herrarnas tempolopp vid världsmästerskap har schweizaren Fabian Cancellara (2006, 2007, 2009, 2010) som har vunnit fyra gånger.
Det första världsmästerkapsloppet för damer arrangerades 1958.
Flest segrar i linjelopp på damsidan har fransyskan Jeannie Longo(-Ciprelli) med fem (1985, 1986, 1987, 1989, 1995) och hon har även flest segrar i tempolopp: fyra (1995, 1996, 1997, 2001).
De första juniormästerkapen hölls 1975 och under följande år hölls de separat till och med 1996. Därefter hölls de tillsammans med seniormästerskapen i åtta år, varefter de hölls separat från dessa, men i stället tillsammans med juniormästerskapen i bancykling till och med 2010. Sedan 2011 hålls de åter tillsammans med seniormästerskapen.
Världsmästerskap i linjelopp hålls för nedanstående klasser:
Klass | Första upplaga | Distans t.o.m. 2024 | Distans fr.o.m. 2025 |
---|---|---|---|
Herrar elit (ME) | 1927 | 250-280 km | 250-280 km |
Damer elit (WE) | 1958 | 130-160 km | 150-180 km |
Herrar U23 (MU) | 1996 | 160-180 km | 150-180 km |
Damer U23 (WU) | 2022 | 130-160 km * | 110-140 km |
Herrar juniorer (MJ) | 1975 | 120-140 km | 110-140 km |
Damer juniorer (WJ) | 1987 | 50-80 km | 70-100 km |
* kördes integrerat med damelitloppet
Världsmästerskapens linjelopp för manliga professionella cyklister började att köras 1927 och har sedan dess hållits varje år, förutom under Andra världskriget.
Världsmästerskapens linjelopp för kvinnor startade första gången 1958.
Det första världsmästerskapet i linjelopp för amatörcyklister (endast herrar) arrangerades av UCI 1921. 1996 ersattes klassen av världsmästerskapen för manliga cyklister under 23 år.
Världsmästerskapens linjelopp för cyklister under 23 år startade 1996 och den första segraren blev den italienska cyklisten Giuliano Figueras. Tävlingen tog över efter världsmästerskapen för amatörcyklister.
Från 2022 utses även en världsmästare i damernas U23-klass. Till och med 2024 avgörs denna klass inom loppet för damelit-klassen, men från 2025 kommer den att hållas separat.
År | Guld | Silver | Brons |
---|---|---|---|
2022 | Niamh Fisher-Black | Pfeiffer Georgi | Ricarda Bauernfeind |
2023 | Kata Blanka Vas | Shirin van Anrooij | Anna Shackley |
Individuella världsmästerskap i tempolopp hålls för nedanstående klasser:
Klass | Första upplaga | Distans t.o.m. 2024 | Distans fr.o.m. 2025 |
---|---|---|---|
Herrar elit (ME) | 1994 | 40-50 km | 35-50 km |
Damer elit (WE) | 1994 | 20-30 km | 30-40 km |
Herrar U23 (MU) | 1996 | 30-40 km | 30-40 km |
Damer U23 (WU) | 2022 | 20-30 km * | 20-30 km |
Herrar juniorer (MJ) | 1994 | 20-30 km | 20-30 km |
Damer juniorer (WJ) | 1994 | 10-15 km | 10-15 km |
* kördes integrerat med damelitloppet
* David Millar vann loppet, men erkände senare användande av EPO.
Därför beslöt UCI att ge segern till andraplacerade Rogers.
Från 2022 utses även en världsmästare i damernas U23-klass. Till och med 2024 avgörs denna klass inom loppet för damelit-klassen, men från 2025 kommer den att hållas separat.
År | Guld | Silver | Brons |
---|---|---|---|
2022 | Vittoria Guazzini | Shirin van Anrooij | Ricarda Bauernfeind |
2023 | Antonia Niedermaier | Cédrine Kerbaol | Julie de Wilde |
Lagtempolopp för nationslag med amatörer arrangerades 1962-1994. De kördes med fyramannalag och sträckan var (cirka) 100 km.
1974 kördes ett europamästerskap i lagtempo och året därpå gjordes detta om till officiellt världsmästerkap. Loppet kördes med fyramanna nationslag på en distans mellan 63 och 75 km (vanligen 70 km) vid de separata juniormästerskapen fram till och med 1993, då grenen ersattes av individuella tempolopp.
År | Guld | Silver | Brons |
---|---|---|---|
1975 | Sovjetunionen | Polen | Östtyskland |
1976 | Italien | Sovjetunionen | Polen |
1977 | Östtyskland | Sovjetunionen | Italien |
1978 | Östtyskland | Sovjetunionen | USA |
1979 | Sovjetunionen | Sverige | USA |
1980 | Sovjetunionen | USA | Danmark |
1981 | Östtyskland | Sovjetunionen | Sverige |
1982 | Östtyskland | Sovjetunionen | Danmark |
1983 | Danmark | Sovjetunionen | USA |
1984 | Sovjetunionen | USA | Nederländerna |
1985 | Italien | Sovjetunionen | Nederländerna |
1986 | Italien | Sovjetunionen | Östtyskland |
1987 | Italien | Sovjetunionen | Nederländerna |
1988 | Italien | Tjeckien | Sovjetunionen |
1989 | Italien | Nederländerna | Sovjetunionen |
1990 | Sovjetunionen | Italien | Polen |
1991 | Sovjetunionen | USA | Spanien |
1992 | Italien | Polen | Frankrike |
1993 | Italien | Tyskland | Tjeckien |
Från 2012 till 2018 kördes världsmästerskapens tempolopp för professionella lag.
Från 2012 till 2018 kördes världsmästerskapens tempolopp för professionella lag.
Lagtempo för mixade nationslag, tre herrar och tre damer, ersatte lagtempoloppen för professionella lag 2019 (utgick 2020 på grund av COVID19-pandemin, men återinfördes 2021). Loppet består av två varv på en maximalt 25 km lång slinga där herrarna respektive damerna kör som två tremannalag. När två deltagare i herrlaget (som startar först, alla tre samtidigt) gått i mål, startar damlaget och när två deltagare i detta passerat mållinjen, tas lagets sluttid.
År | Guld | Silver | Brons |
---|---|---|---|
2019 | Nederländerna | Tyskland | Storbritannien |
2020 | Inställt på grund av COVID19-pandemin | ||
2021 | Tyskland | Nederländerna | Italien |
2022 | Schweiz | Italien | Australien |
2023 | Schweiz | Frankrike | Tyskland |