Världsmästerskapen i nordisk skidsport

I dagens värld är Världsmästerskapen i nordisk skidsport ett ämne som skapar stort intresse och debatt i samhället. Genom historien har Världsmästerskapen i nordisk skidsport varit föremål för studier och analys av experter inom olika områden, som försöker förstå dess inverkan och omfattning i olika aspekter av det dagliga livet. Från dess ursprung till nutid har Världsmästerskapen i nordisk skidsport utvecklats och anpassats till de förändringar och utmaningar som den samtida världen presenterar. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Världsmästerskapen i nordisk skidsport och dess inflytande på dagens samhälle, samt de olika synpunkter som finns kring detta ämne.

Världsmästerskapen i nordisk skidsport
FIS World Ski Championships Gold Medal.jpg
Guldmedalj
Sport(er)backhoppning
längdskidåkning
nordisk kombination
Platshela världen
Tidpunktfebruari-mars
År1925- (herrar)
1954- (damer)
Geografisk omfattninghela världen
ArrangörFIS

Världsmästerskapen i nordisk skidsport är de världsmästerskap i nordisk skidsport som arrangeras av världsskidsportförbundet FIS. Världsmästerskap i nordisk skidsport avhålles vartannat år, och omfattar tävlingar i backhoppning, längdskidåkning och Nordisk kombination.

Historik

FIS började 1925 köra tävlingarna, först officiellt kallade Rendez vous-lopp och från 1929 till 1935 kallade FIS-lopp. 1937 blev tävlingarna officiellt världsmästerskap, och även de tidigare tävlingarna har från 1965 också fått samma status som världsmästerskap. 1965 beslutades även att de olympiska längdskidåkningstävlingarna skulle gälla som världsmästerskap, vilket kom att gälla retroaktivt för perioden 1924-1964. Sista olympiska spelen som även var världsmästerskap i nordisk skidsport var 1980 i Lake Placid i delstaten New York i USA.

I och med tävlingarnas införande fick världsmästarna större uppmärksamhet i sina respektive hemländer.

Arrangörsorter

Rendez vous-lopp 1925-1927

FIS-lopp 1929-1935

Världsmästerskapen 1937–

Framtida tävlingar

Medaljfördelning

Tabellen uppdaterad efter VM 2019.

NrNationGuldSilverBronsTotalt
1Norge Norge146109112367
2Finland Finland637068201
3Sverige Sverige464746139
4Sovjetunionen Sovjetunionen (1954–91)36322492
5Tyskland Tyskland (1925–39, 1991–)33412498
6Ryssland Ryssland (1993–)26323189
7Österrike Österrike24263282
8Östtyskland Östtyskland (1954–89)12151138
9Italien Italien11222457
10Japan Japan10121537
11Polen Polen1071128
12Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien (1925–91)7121130
13USA USA74617
14Frankrike Frankrike641222
15Schweiz Schweiz45817
16Västtyskland Västtyskland (1954–89)4127
17Tjeckien Tjeckien (1993–)36615
18Estland Estland (1938, 1993–)35210
19Kazakstan Kazakstan (1993–)3249
20Kanada Kanada2136
21Slovenien Slovenien (1993–)1348
22Spanien Spanien1102
23Socialistiska federativa republiken Jugoslavien SFR Jugoslavien (1925–91) 1001
24Belarus Belarus (1993–)0101
Slovakien Slovakien (1993–)0101
26Ukraina Ukraina (1993–)0022
Totalt (26 nationer)4594594581376

Se även

Källor

Fotnoter

  1. ^ Faktakalendern sport 2009, Bokförlaget Semic 2008, sidan 240-266 - Skidor
  2. ^ Jonas Cederquist (29 december 2003). ”Folkhjältar i skidspåren”. Populär historia. http://popularhistoria.se/artiklar/folkhjaltar-i-skidsparen. Läst 10 september 2017. 

Externa länkar