I dagens värld är Världsmästerskapen i nordisk skidsport ett ämne som skapar stort intresse och debatt i samhället. Genom historien har Världsmästerskapen i nordisk skidsport varit föremål för studier och analys av experter inom olika områden, som försöker förstå dess inverkan och omfattning i olika aspekter av det dagliga livet. Från dess ursprung till nutid har Världsmästerskapen i nordisk skidsport utvecklats och anpassats till de förändringar och utmaningar som den samtida världen presenterar. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Världsmästerskapen i nordisk skidsport och dess inflytande på dagens samhälle, samt de olika synpunkter som finns kring detta ämne.
Världsmästerskapen i nordisk skidsport | |
Guldmedalj | |
Sport(er) | backhoppning längdskidåkning nordisk kombination |
---|---|
Plats | hela världen |
Tidpunkt | februari-mars |
År | 1925- (herrar) 1954- (damer) |
Geografisk omfattning | hela världen |
Arrangör | FIS |
Världsmästerskapen i nordisk skidsport är de världsmästerskap i nordisk skidsport som arrangeras av världsskidsportförbundet FIS. Världsmästerskap i nordisk skidsport avhålles vartannat år, och omfattar tävlingar i backhoppning, längdskidåkning och Nordisk kombination.
FIS började 1925 köra tävlingarna, först officiellt kallade Rendez vous-lopp och från 1929 till 1935 kallade FIS-lopp. 1937 blev tävlingarna officiellt världsmästerskap, och även de tidigare tävlingarna har från 1965 också fått samma status som världsmästerskap. 1965 beslutades även att de olympiska längdskidåkningstävlingarna skulle gälla som världsmästerskap, vilket kom att gälla retroaktivt för perioden 1924-1964. Sista olympiska spelen som även var världsmästerskap i nordisk skidsport var 1980 i Lake Placid i delstaten New York i USA.
I och med tävlingarnas införande fick världsmästarna större uppmärksamhet i sina respektive hemländer.
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2021-03)
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Tabellen uppdaterad efter VM 2019.
Nr | Nation | Guld | Silver | Brons | Totalt |
---|---|---|---|---|---|
1 | Norge | 146 | 109 | 112 | 367 |
2 | Finland | 63 | 70 | 68 | 201 |
3 | Sverige | 46 | 47 | 46 | 139 |
4 | Sovjetunionen (1954–91) | 36 | 32 | 24 | 92 |
5 | Tyskland (1925–39, 1991–) | 33 | 41 | 24 | 98 |
6 | Ryssland (1993–) | 26 | 32 | 31 | 89 |
7 | Österrike | 24 | 26 | 32 | 82 |
8 | Östtyskland (1954–89) | 12 | 15 | 11 | 38 |
9 | Italien | 11 | 22 | 24 | 57 |
10 | Japan | 10 | 12 | 15 | 37 |
11 | Polen | 10 | 7 | 11 | 28 |
12 | Tjeckoslovakien (1925–91) | 7 | 12 | 11 | 30 |
13 | USA | 7 | 4 | 6 | 17 |
14 | Frankrike | 6 | 4 | 12 | 22 |
15 | Schweiz | 4 | 5 | 8 | 17 |
16 | Västtyskland (1954–89) | 4 | 1 | 2 | 7 |
17 | Tjeckien (1993–) | 3 | 6 | 6 | 15 |
18 | Estland (1938, 1993–) | 3 | 5 | 2 | 10 |
19 | Kazakstan (1993–) | 3 | 2 | 4 | 9 |
20 | Kanada | 2 | 1 | 3 | 6 |
21 | Slovenien (1993–) | 1 | 3 | 4 | 8 |
22 | Spanien | 1 | 1 | 0 | 2 |
23 | SFR Jugoslavien (1925–91) | 1 | 0 | 0 | 1 |
24 | Belarus (1993–) | 0 | 1 | 0 | 1 |
Slovakien (1993–) | 0 | 1 | 0 | 1 | |
26 | Ukraina (1993–) | 0 | 0 | 2 | 2 |
Totalt (26 nationer) | 459 | 459 | 458 | 1376 |