Västergötlands runinskrifter 151

I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Västergötlands runinskrifter 151, som har varit föremål för intresse och debatt inom flera områden. Västergötlands runinskrifter 151 har fångat uppmärksamheten hos experter, proffs och allmänheten på grund av dess relevans och genomslagskraft inom olika områden i det dagliga livet. Genom historien har Västergötlands runinskrifter 151 spelat en avgörande roll i utvecklingen av samhället, kulturen och tekniken, vilket väsentligt påverkat hur vi uppfattar världen omkring oss. I de följande raderna kommer vi att i detalj utforska de mest relevanta aspekterna av Västergötlands runinskrifter 151, i syfte att ge en heltäckande och berikande vision av detta mycket viktiga ämne.

Västergötlands runinskrifter 151
Runristning
Fyndplats
Land Sverige
Landskap Västergötland
Län Västra Götaland
Kommun Herrljunga
Socken Eggvena
Plats Eggvena kyrka
Koordinater 58°05′15″N 12°53′35″Ö / 58.08738°N 12.89302°Ö / 58.08738; 12.89302
Nuvarande plats På kyrkogården.
Tillkomsttid V
Signum Vg 151
Stil RAK?
Information från FMIS samt Samnordisk runtextdatabas.

Vg 151 är en vikingatida runsten i Eggvena kyrka, Eggvena socken och Herrljunga kommun. Runsten, gnejs 1,35 m hög, 1,15 m bred vid basen (V-Ö) och 0,2 m tjock. Runhjöd 15-17 cm. Inskrift på den mot S vettande sidan. Stenen står löst uppställd och dess övre del hålls fast mot kyrkoväggen med en järnkrampa. Enligt Västergötlands runinskrifter är ristningen tydlig, djup och jämn och lyder:"Vifast reste denna sten efter Vive, en mycket god tägn." Junger och Svärdström, 1958-70, Västergötlands runinskrifter, Vg 151, s. 281 f., samt där angiven litteratur.

Inskriften

Translitterering av runraden:

: uifast : risþi : st(i)... ... ...ʀ : uifa : hrþa : kuþan : þegn :

Normalisering till runsvenska:

Vifastr ræisti stæiʀ Vifa, harða goðan þegn.

Översättning till nusvenska:

Vifast reste denna sten efter Vive, en mycket god tägn.

Både språkligt och ornamentalt liknar runstenen den närbelägna Vg 152, båda stenarna sannolikt ristade av samma ristare.

Källor