Nuförtiden är Vall (anläggning) ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos många människor runt om i världen. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Vall (anläggning) blivit ett ämne av allmänt intresse som täcker ett brett spektrum av aspekter i dagens samhälle. Från politik till ekonomi, kultur till vetenskap, Vall (anläggning) har visat sig ha en betydande inverkan på hur vi lever och interagerar med världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Vall (anläggning) och dess relevans idag, analysera dess inflytande inom olika områden och presentera olika synpunkter på detta fascinerande ämne.
En vall är en långsträckt upphöjning längs med marken. Den har sluttande sidor och består ofta av jord eller grus. En vall anläggs av människor, ofta som skydd eller försvar. Ordet kommer från latinets vallum.
En annan variant är hägnadsvallar (till exempel gropavallar och tångvallar).
I överförd betydelse har vall-begreppet använts i andra sorts barriärliknande företeelser. Man talar bland annat om tandvall, ljudvall (som bryts igenom med en ljudbang) eller sexvallen (som kan brytas igenom av moraliska gränsöverskridare), och man kan bryta igenom en känslomässig vall.
Ordet vall har funnits i svenska språkget sedan äldre fornsvensk tid. Ordet hade samma stavning i fornsvenska, och där hade det lånats in från latinets vallum ('förskansning'; 'mur', 'vägg') via lågtyskans wal. I betydelsen 'mur' eller 'vägg' har det lånats in i engelska språket, där vägg-betydelsen finns belagd sedan mitten av 1200-talet.
Tidiga vallar var de skyddsvallar mot fientliga folk som byggdes av romare i Britannien (Hadrianusvallen och Limes) samt av kineser (Kinesiska muren). De var i regel jordvallar; endast senare versioner av Kinesiska muren konstruerades som lodräta murar av tegel.
Relaterade svenska ord med samma etymologi är grundval (nödvändigt underlag) och intervall. Det senare ordet syftade ursprungligen på avståndet mellan två rader av pålar i en befästning.
|
|