Idag är Vargspindlar ett relevant ämne som finns i många människors vardag. Dess inverkan täcker olika aspekter, från hur vi kommunicerar till hur vi får tillgång till information. Det är ett ämne som genererar motstridiga åsikter och har väckt debatter över hela världen. Vargspindlar är ett koncept som har utvecklats över tid och anpassat sig till nya verkligheter och trender. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Vargspindlar och analysera dess implikationer i dagens samhälle.
Vargspindlar | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Leddjur Arthropoda |
Understam | Palpkäkar Chelicerata |
Klass | Spindeldjur Arachnida |
Ordning | Spindlar Araneae |
Familj | Vargspindlar Lycosidae |
Vetenskapligt namn | |
§ Lycosidae | |
Auktor | Sundevall, 1833 |
Utbredning | |
Släkten | |
109 st | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Vargspindlar, även kallade jaktspindlar (Lycosidae), är en familj bland spindlarna, som typiskt inte fångar sina byten med hjälp av spindelnät. De har god syn för att vara spindlar och jagar sina byten. Vissa vargspindlar kallas på italienska tarantola, tarantel.
Som de flesta andra spindlar är honan större än hanen. De finns i många olika färger, till exempel svart och sandfärgat.
Familjen har en global utbredning. I Sverige finns det cirka 55 olika arter. De förekommer i en mängd olika habitat, från buskmarker och gräsmarker till skogsmarker. De flesta arter är marklevande eller förekommer i örtskiktet.
Honorna uppvisar en stor omsorg för sin avkomma. Hanen lämnar honan efter parningen. Honan bär äggen i äggsäck tills de kläcks. Efter att äggen har kläckts bär hon ungarna på sin rygg i några dagar. Man har även sett honor som matar ungarna med byten hon fångat åt dem.
Jämfört med många andra spindlar har vargspindlarna väldigt bra syn och de jagar främst på dagen. De är enstöringar, som lever ensamma hela sitt liv förutom när det är parningstid. När de inte är ute och jagar ligger de vanligen inkrupna i någon hålighet.
Till skillnad från många andra spindlar, till exempel svarta änkan och korsspindel, som bygger nät och låter bytet själv komma till dem, jagar vargspindlarna sitt byte. De har vanligen långa ben och är väldigt snabba.
Inga bett från en vargspindel med dödlig utgång har rapporterats. Den har inget starkt gift, men ett bett kan leda till inflammationer. Vargspindelns gift är av typen neurotoxin. Bett av tarantel, som är vissa sydeuropeiska vargspindlar, exempelvis Hogna tarantula, även kallad Lycosa tarantula, ansågs orsaka tarantism.
Det finns några större vargspindlar som har ett bett kraftigt nog att kunna övermanna små ryggradsdjur, bland annat i Australien där ett par arter av vargspindlar (Allocosa obscuroides och Venatrix lapidosa) hör till de få predatorer som tar den giftiga agapaddan men också i Sydamerika finns åtminstone en art (Lycosa erythrognatha) som tar paddor.
Följande 109 släkten tillhör vargspindlarna:
|