Veckning
I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Veckning på vårt nuvarande samhälle. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Veckning spelat en avgörande roll i olika aspekter av det dagliga livet. Oavsett om det är en framstående figur i historien, ett debattämne idag eller en händelse som markerade ett före och efter, har Veckning satt en outplånlig prägel på den värld vi lever i. Genom en detaljerad analys kommer vi att undersöka hur Veckning har påverkat olika områden, dess relevans i det aktuella sammanhanget och möjliga konsekvenser för framtiden. Följ med oss på denna fascinerande resa för att upptäcka mer om Veckning och dess inverkan på vårt samhälle!
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Veckning är en endogen kraft, alltså en kraft som förändrar jordytan genom att ett från början plant lager böjs och får sin form permanent förändrad (skapar en flexur). Veckning sker när två litosfärplattor kolliderar med varandra, och material kan då lyftas tusentals meter upp. Många bergskedjor är skapade genom veckning. Himalaya skapats när den Indiska kontinentalplattan började kollidera med den Eurasiska kontinentalplattan för cirka 50 miljoner år sedan, en process som fortfarande pågår. Alperna har tillkommit på ett liknande sätt. Skanderna är resultat av en äldre veckning.
Vid en veckning kan avlagringar av havssediment som från början låg mellan plattorna skrynklas ihop och lyfts upp på höjden, varför man i veckade bergskedjor ibland kan hitta fossil efter havsdjur flera tusen meter upp i bergen.
Veck
Ett veck består av två veckben och en veckomböjning. Hur vecket ser ut beror på materialegenskaper och de spänningar som orsakade veckningen. Vissa veck ser ut ungefär som en sinuskurva. Chevronveck och kinkveck har raka veckben och en skarp omböjning.
Veck kan klassificeras efter sin form. Beroende på vinkeln mellan veckbenen kallas veck för isoklinalveck (0°-10°), tighta veck (10°-60°), öppna veck (60°-120°) och gently (120°-180°)[källa behövs]. Ett veck där veckbenen sluttar ut från veckomböjningen kallas antiformt. Motsatsen synformt veck är när veckbenen sluttar in mot veckomböjningen. I en serie med veck i en följd är vartannat veck synformt och vartannat antiformt.
Termerna synklin och antiklin säger något om åldersrelationen i stratigrafin. I en synklin är de yngre sedimenten på den konkava sidan av vecket. I en antiklin är de yngre sedimenten på den konvexa sidan.
Se även
Källor
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/veckning