I den moderna världen har Warszawapaktens invasion av Tjeckoslovakien 1968 blivit allt mer relevant i det samtida samhället. Oavsett om det beror på dess inverkan på kultur, teknisk utveckling, politik eller något annat område, har Warszawapaktens invasion av Tjeckoslovakien 1968 blivit ett ämne av utbrett intresse och debatt idag. Från dess ursprung till dess inflytande på människors dagliga liv har Warszawapaktens invasion av Tjeckoslovakien 1968 varit föremål för akademiska studier, kritisk analys och till och med kontroverser. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Warszawapaktens invasion av Tjeckoslovakien 1968, och analysera dess betydelse och omfattning i olika sammanhang.
| Warszawapaktens invasion av Tjeckoslovakien 1968 | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| |||||
| Stridande | |||||
| Warszawapakten |
|||||
| Befälhavare och ledare | |||||
Warszawapaktens invasion av Tjeckoslovakien 1968 eller Operation Donau inträffade natten mellan 20 och 21 augusti 1968. Det var då länderna som ingick i militäralliansen Warszawapakten – Sovjetunionen, Bulgarien, Ungern och Polen – invaderade Tjeckoslovakien för att avbryta Alexander Dubčeks politiska liberaliseringsreformer ("Pragvåren").[1]
Även Albanien, Rumänien och Östtyskland ingick i militäralliansen vid denna tid, men Albanien och Rumänien vägrade delta i invasionen, samtidigt som Östtyskland förberett sig för att delta men drog sig ur endast timmar innan operationens inledning. Albanien drog sig dessutom ur Warszawapakten helt i protest mot invasionen.[2]
Under operationen, som gick under kodnamnet Donau, gick uppskattningsvis mellan 175 000 och 500 000 soldater[3] till anfall mot Tjeckoslovakien; uppskattningsvis sårades upp till 500 tjeckoslovakier, och 108 dödades.[4][5] Genom invasionen bromsades liberaliseringen i Tjeckoslovakien, och i stället stärktes Tjeckoslovakiens kommunistiska parti. Sovjetunionens utrikespolitik under dessa år kallades Brezjnevdoktrinen.[6]