Östergarnsberget
I den moderna världen har Östergarnsberget blivit ett ämne av ständigt intresse för människor i alla åldrar och kulturer. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans i historien eller dess inflytande på ett personligt plan, fortsätter Östergarnsberget att vara ett brett diskuterat och studerat ämne. Genom åren har Östergarnsberget visat sig spela en avgörande roll för hur vi lever våra liv och hur vi uppfattar världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Östergarnsberget och diskutera dess betydelse i det aktuella sammanhanget.
| Östergarnsberget Naturreservat | |
 Restaurerad kalkugnsruin på Östergarnsberget (Östergarn 45:1) | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Region Gotland |
| Area | 193,29 hektar |
| Inrättat | 17 september 2005 |
| Läge | |
  Östergarnsberget | |
| Utsträckning | |
Områdets utsträckning. | |
| Koordinat | 57°25′07″N 18°50′26″Ö / 57.418524196719°N 18.84046462728°Ö |
| Koder, länkar, kartor | |
| IUCN- kategori | IUCN-kategori Ia: Strikt naturreservat |
| NVR-id | 2002948 (karta) |
| WDPA-id | 326489 (karta) |
| Förvaltare | Länsstyrelsen i Gotlands län |
| Redigera Wikidata | |
Östergarnsberget är en inlandsklint i Östergarns socken på östra Gotland, strax söder om Katthammarsvik. Större delen av berget ingår i Östergarnsbergets naturreservat, som bildades 2005 och omfattar 193 hektar. Det är även ett Natura 2000-område.
Natur
Berget, som en gång bildats av korallrev, består av revkalksten. Is och vatten har under tusentals år format berget och skapat grottor – några mer än 10 meter djupa. Bergets högsta del, som når drygt 42 meter över havet, ligger strax innanför Mattsarveklint i nordväst. Från klintkrönet har man en storslagen utsikt. Platån uppe på berget domineras av öppna hällmarker omväxlande med gles och lågvuxen tallskog. Här ligger också den cirka 14 hektar stora Gannemyr. Jordlagret är tunt och växtligheten, till exempel gul fetknopp och backtimjan, sparsam. I den sydvästligaste delen av reservatet består jordtäcket delvis av sand, och barrskogen är här tätare och har dessutom ett påtagligt inslag av gran.
Bergplatån avgränsas av branta stup mot väster, norr och öster, men söderut sluttar berget bara svagt. Nedanför branterna ligger ofta rasmassor bestående av block och stenar som vittrat loss från bergets sidor. I de norra och östra rasbranterna växer en askdominerad lövskog med inslag av tall. På den steniga marken trivs också stinknäva, grusslok och den sällsynta ormbunken kalkbräken.
Såväl uppe på Östergarnsberget som i och nedanför bergets klintar finns ett flertal ovanliga växter, som de båda ormbunkarna hjorttunga och kalkbräken, de småvuxna alvarväxterna kalknarv och kalkkrassing samt orkidéer som salepsrot, röd skogslilja och spindelblomster.
En av Östergarnsbergets karaktärsfåglar är trädlärkan, som under våren och försommaren sjunger högt uppe i luften över bergets hällmarker.
Stora delar av Östergarnsberget betas av får.
Kalkbrytning
Det finns flera tydliga spår efter kalkbrytning på Östergarnsberget. Just där vägen mot Katthammarsvik utgår från vägen mot Östergarns kyrka finns en restaurerad kalkugnsruin som är 15 meter i diameter vid basen och 8 meter hög. Strax intill ligger den så kallade ”Flyktingkällan”, ett minnesmärke över de letter som under andra världskrigets slutskede flydde till Gotland. Sydost om kalkugnsruinen och utmed vägen som leder upp på berget ligger ett stort stenbrott vid Gutenviksklint. Kalkugnsruiner finns också vid Kaupungskling i sydöst och Grönskogshuvud i sydväst.
Se även
Referenser
Noter
- ^ Skyddade områden, naturreservat, 18 december 2015, läs onlineläs online, läst: 20 januari 2017.
- ^ Skyddade områden, naturreservat, 25 februari 2020, läs onlineläs online, läst: 25 februari 2020.
- ^ ”Östergarnsberget”. Länsstyrelsen i Gotlands län. https://www.lansstyrelsen.se/gotland/besok-och-upptack/naturreservat/ostergarnsberget.html. Läst 22 augusti 2012.
- ^ FMIS Östergarn 45:1 - Riksantikvarieämbetet.
- ^ FMIS Östergarn 89:1 - Riksantikvarieämbetet.
- ^ FMIS Östergarn 58:1 - Riksantikvarieämbetet.
- ^ FMIS Gammelgarn 94:1 - Riksantikvarieämbetet.
Källförteckning
- Kloth, Jens-Henrik; Lovén, Ulf (1987) . Gotlands natur – en reseguide. Stockholm: Bonnier Fakta, Länsstyrelsen i Gotlands län. sid. 114–115. Libris 8350245. ISBN 91-34-50860-0
Externa länkar
| |||||