4015 Wilson-Harrington

I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska den fascinerande världen av 4015 Wilson-Harrington. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle kommer vi att fördjupa oss i en upptäckts- och berikningsresa. 4015 Wilson-Harrington har varit en källa till intresse och debatt i århundraden, och vid detta tillfälle vill vi belysa dess många aspekter. Under de följande raderna kommer vi att på djupet undersöka dess egenskaper, dess inflytande inom olika områden och de framtidsperspektiv som ses runt den. Gör dig redo att gå in i ett universum av kunskap och reflektion om 4015 Wilson-Harrington!

4015 Wilson-Harrington
Wilson-Harringtons komet
4015 Wilson–Harrington den 19 november 1949
Upptäckt
UpptäckareA. G. Wilson
R. G. Harrington
E. F. Helin
UpptäcktsplatsPalomar
Upptäcktsdatum19 november 1949
15 november 1979
Beteckningar
MPC-beteckning4015 Wilson-Harrington
Officiell beteckning107P/Wilson-Harrington
Alternativnamn1979 VA, 1949 III, 1949g
Uppkallad efterA. G. Wilson,
R. G. Harrington
SmåplanetskategoriApollo-asteroid
Jordnära objekt
Potentiellt farligt objekt
Marskorsare
KometkategoriKortperiodisk komet
Omloppsbana
Epok: 30 november 2008
Aphelium4,283668341 AU
640 827 663 km
Perihelium0,9910484 AU
148 258 730 km
Halv storaxel2,637358369 AU
394 543 196 km
Excentricitet0,62422687
Siderisk omloppstid1 564,415631 d (4,28 år)
Medelomloppshastighet16,39 km/s
Medelanomali284,965614°
Inklination2,78563°
Longitud för uppstigande nod270,5551°
Periheliumargument91,2597°
Förra perihelium24 augusti 2022 
Fysikaliska data
Dimensioner4 km
1,9-4,3 km
Synodisk rotationsperiod3,57 h
Albedo0,05 geometriskt
SpektraltypCF
Skenbar magnitud12-20
Absolut magnitud (H)15,99

4015 Wilson-Harrington eller Wilson-Harringtons komet är en asteroid och komet. Den upptäcktes första gången 1949 av astronomerna Albert George Wilson och Robert G. Harrington vid Palomar-observatoriet men det togs bara tre bilder, varför ingen omloppsbana kunde beräknas.

19 november 1979 upptäckte astronomen E. F. Helin vad som verkade vara en asteroid som korsar Mars bana, även detta vid Palomarobservatoriet. Den fick då den tillfälliga beteckningen 1979 VA. När nya observationer gjordes 1988 fick asteroiden ett nummer (4015). 1992 hade man samlat in tillräckligt med data för att beräkna en mer exakt omloppsbana, varvid man kunde konstatera att kometen från 1949 var samma objekt.

Likt kometer fick objektet namn efter sina upptäckare. Namn med fler än 16 tecken är normalt inte tillåtet för asteroider, men ett undantag gjordes i detta fall.

Bilderna som togs 1949 visar att objektet har en svag svans, men ingen koma, men alla bilder tagna senare saknar helt kometlik aktivitet.

Objektet har sin omloppsbana så nära som 7 miljoner kilometer bort. Så nära kommer den dock inte särskilt ofta. 2039 och 2082 kommer objektet att komma så nära som 16 miljoner kilometer bort.

Det finns ytterligare fyra objekt som samtidigt är klassificerade som asteroider och kometer: 2060 Chiron (95P/Chiron), 7968 Elst-Pizarro (133P/Elst-Pizarro), 60558 Echeclus (174P/Echeclus) och 118401 LINEAR (176/LINEAR, LINEAR 52).

Referenser

Externa länkar