Astronomisk enhet

Idag vill jag prata om Astronomisk enhet, ett ämne som har fått stor aktualitet på senare tid. Astronomisk enhet är ett tema som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar, kön och nationaliteter, eftersom det har universell dragningskraft. Genom historien har Astronomisk enhet varit föremål för studier, debatt och kontroverser, men dess betydelse och inverkan är obestridlig. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Astronomisk enhet, från dess ursprung till dess inflytande på dagens samhälle. Jag hoppas att denna analys bidrar till att ge en bredare och djupare insikt om Astronomisk enhet och dess implikationer i vår värld.

Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen. Under ett möte med Internationella astronomiska unionen (IAU) i augusti 2012 preciserades det till exakt 149 597 870 700 m eller omkring 150 miljoner kilometer. Ett ljusår är alltså cirka 63 241 AE och ljuset färdas en AE på cirka 499 sekunder.

Förkortningen "au" rekommenderas sedan 2014 av Internationella byrån för mått och vikt. Internationella astronomiska unionen rekommenderar också "au". I engelskspråkiga länder som USA används ofta "AU", och detta bruk har även börjat sprida sig till icke engelskspråkiga länder.

Källor

1. ^ IAU. ”Measuring the Universe”. https://www.iau.org/public/measuring/. Läst 14 september 2012. 
2. ^ The International System of Units. supplement 2014. I: bipm.org. 2014; s. 13 (PDF; 628 KB).
3. ^ IAU. ”Recommendations concerning Units (SI Units)”. http://www.iau.org/science/publications/proceedings_rules/units/.