49 Librae
I dagens värld är 49 Librae ett ämne som täcker ett stort antal aspekter och som finns inom alla områden av våra liv. Oavsett om det är på arbetsplatsen, den sociala, kulturella eller personliga sfären, spelar 49 Librae en grundläggande roll i vårt samhälle. Det är viktigt att förstå dess implikationer och dess inverkan på våra liv, såväl som de olika perspektiv som finns på 49 Librae. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av 49 Librae och hur det påverkar vårt dagliga liv.
| 49 Librae | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Vågen |
| Rektascension | 16t 00m 19,61087s[1] |
| Deklination | -16° 32′ 00,5483″[1] |
| Skenbar magnitud () | +5,47[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | F8 V[3] |
| U–B | +0,03[2] |
| B–V | +0,52[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -20,1 ± 4,0[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -644,387[1] mas/år Dek.: 360,803[1] mas/år |
| Parallax () | 34,2281 ± 0,1906[1] |
| Avstånd | 95,3 ± 0,5 lå (29,2 ± 0,2 pc) |
| Absolut magnitud () | 2,89[4] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,4[3] M☉ |
| Radie | 1,86+0,05-0,04[1] R☉ |
| Luminositet | 4,74 ± 0,03[1] L☉ |
| Temperatur | 6 237[4] K |
| Metallicitet | -0,02[4] dex |
| Vinkelhastighet | 9,6 ± 1,0[3] km/s |
| Ålder | 12[5] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| 49 Lib, BD–16° 4196, FK5 1419, GJ 3931, HD 143333, HIP 78400, HR 5954, SAO 159625, WDS J16003-1632A[6] | |
49 Librae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna[7] belägen i den östra delen av stjärnbilden Vågen. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 5,47[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 34,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 95 ljusår (ca 29 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radiell hastighet på –20 km/s.[4]
Egenskaper
Primärstjärnan 49 Librae A är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F8 V,[3]. Den har en massa som är ca 1,4[3] gånger större än solens massa, en radie som är ca 1,9[1] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 4,7[1] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 6 200[4] K.
Den variabla karaktären hos hastigheten för 49 Librae noterades först av W S Adams 1924. Den är en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på 3,128 år och en excentricitet på 0,11,[3] och har en följeslagare med en massa som är omkring hälften av solens.[3] Konstellationen är en källa till radio- och röntgenstrålning, som kan komma från följeslagaren.[8]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 49 Librae, 10 oktober 2019.
Noter
- ^ Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
- ^ Nicolet, B. (October 1978), "Photoelectric photometric Catalogue of homogeneous measurements in the UBV System", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 34: 1–49, Bibcode:1978A&AS...34....1N.
- ^ Willmarth, Daryl W.; et al. (August 2016), "Spectroscopic Orbits for 15 Late-type Stars" (PDF), The Astronomical Journal, 152 (2): 13, Bibcode:2016AJ....152...46W, doi:10.3847/0004-6256/152/2/46, 46.
- ^ Nordström, B.; et al. (November 2007), "The Geneva-Copenhagen survey of the Solar neighbourhood. II. New uvby calibrations and rediscussion of stellar ages, the G dwarf problem, age-metallicity diagram, and heating mechanisms of the disk", Astronomy & Astrophysics, 475 (2): 519–537, arXiv:0707.1891, Bibcode:2007A&A...475..519H, doi:10.1051/0004-6361:20077221.
- ^ Fuhrmann, K.; Chini, R. (January 2, 2017), "Bright Times for an Ancient Star", The Astrophysical Journal, 834 (2): 114, Bibcode:2017ApJ...834..114F, doi:10.3847/1538-4357/834/2/114.
- ^ "49 Lib". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2013-11-06.
- ^ Abt, Helmut A. (January 2009), "MK Classifications of Spectroscopic Binaries", The Astrophysical Journal Supplement, 180 (1): 117–118, Bibcode:2009ApJS..180..117A, doi:10.1088/0067-0049/180/1/117.
- ^ Lazio, T. Joseph W.; et al. (January 2010), "A Blind Search for Magnetospheric Emissions from Planetary Companions to Nearby Solar-Type Stars", The Astronomical Journal, 139 (1): 96–101, arXiv:0910.3938, Bibcode:2010AJ....139...96L, doi:10.1088/0004-6256/139/1/96.
