Antiproton

I dagens värld har Antiproton blivit ett ämne av stor betydelse och intresse för ett brett spektrum av människor. Från experter på området till de som bara letar efter allmän information, Antiproton är ett ämne som har fångat mångas uppmärksamhet. Med den växande påverkan som Antiproton har haft på olika områden i samhället är det avgörande att ytterligare förstå dess relevans och hur det direkt påverkar våra liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Antiproton, med syftet att ge en bredare och mer komplett vision av detta ämne som har genererat så mycket debatt och intresse idag.

Antiproton
Grundläggande egenskaper
Symbol	p
Klassifikation	Fermion → Hadron → Baryon → Nukleon
Sammansättning	2 uppantikvarkar 1 nerantikvark
Växelverkan	Stark växelverkan Svag växelverkan Elektromagnetism Gravitation
Antipartikel	Proton
Historia
Upptäckt	Emilio Segrè och Owen Chamberlain (1955)
Fysikaliska egenskaper
Laddning	−1 e −1,602176462 × 10−19 C
Massa	1836,1526736(23) me 938,272 MeV/c2
Spinn	1/2
Isospinn	1/2 (z-komponent −1/2)
Paritet	−1

Antiproton (${\displaystyle {\bar {p}}}$) är protonens antipartikel. Den har samma massa som protonen men har negativ elektrisk laddning. Dess existens påvisades experimentellt 1955 av en forskargrupp vid University of Californias bevatron under ledning av Emilio Segrè vilket ledde till Nobelpriset i fysik år 1959.

Källor

1. ^ Hori, Masaki u. a. (8 juli 2001). Two-photon laser spectroscopy of antiprotonic helium and the antiproton-to-electron mass ratio. Nature. "475". sid. 484–488. doi:10.1038/nature10260 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Antiproton.
  Bilder & media