Nukleon
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Nukleon. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling, genom dess många aspekter och tillämpningar i olika sammanhang, kommer vi att fördjupa oss i en detaljerad resa som kommer att tillåta oss att till fullo förstå dess betydelse och inverkan på samhället. Nukleon är ett ämne som har väckt intresse hos många över tid, och i den här artikeln kommer vi att utforska dess mest relevanta aspekter, upptäcka dess möjliga framtida implikationer och analysera dess relevans i dagens värld. Det spelar ingen roll om du är expert på ämnet eller om du precis har börjat fördjupa dig i det, den här artikeln kommer att förse dig med värdefull information och bjuda in dig att fördjupa dig i det spännande universum Nukleon.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Nukleon (lat. och eng. nucleus=kärna) kallas en partikel som ingår i en atomkärna (nuklid). Det är alltså en sammanfattande benämning på protoner och neutroner, dvs. både protonen och neutronen kallas var för sig för nukleon i och med att de ingår i atomen. Det sammanlagda antalet nukleoner i en nuklid är lika med dess masstal.
Som de andra baryonerna består nukleoner av tre kvarkar, men endast av upp- och ner-kvarkar. Protonen är uud, neutronen är udd. Båda är fermioner med spinn ½. En fri neutron är lite tyngre än en fri proton och sönderfaller genom β-emission med en halveringstid på 12 minuter. Protonen är stabil.
Både protonen och neutronen har ett magnetiskt dipolmoment.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||