I dagens värld har Apatit fått en aldrig tidigare skådad betydelse. Oavsett om det är på en personlig, professionell eller social nivå, har Apatit blivit ett ämne av obestridlig relevans. Från dess ursprung till dess genomslag idag har Apatit genererat omfattande debatt och väckt intresset hos experter inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Apatit, och analysera dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. Från dess ekonomiska implikationer till dess roll i dagens samhälle har Apatit blivit ett ämne av intresse för både forskare, akademiker och nyfikna. På dessa sidor kommer vi att fördjupa oss i betydelsen av Apatit och de implikationer det har i den samtida världen.
Apatit | |
Apatit från Kanada | |
Grupp | Ingår i apatitgruppen som en del av apatitsupergruppen |
---|---|
Strunz klassificering | 08.BN.05 |
Kemisk formel | Ca5(PO4)3(F,Cl,OH) |
Färg | Grön, mera sällan gul, blå till violett, rosa, brun |
Förekomstsätt | Tabulära eller prismatiska kristaller, massiv, kompakt eller granulat |
Kristallstruktur | Sexkantig dipyramidal |
Spaltning | Otydlig |
Brott | Mussligt till ojämn |
Hårdhet (Mohs) | 5 (utgör referensmineral) |
Glans | Glasglans |
Ljusbrytning | nω=1,631–1,675 nε=1,27–1,668 |
Dubbelbrytning | δ=0,004–0,0075 |
Dispersion | 0,013 (BG); 0,10 (CF) |
Transparens | Transparent till genomskinlig |
Streckfärg | Vit |
Specifik vikt | 3,14–3,21 |
Apatit är ett hexagonalt kristalliserande kalciumfosfatmineral med ytterligare anjoner. Sammansättningen ligger i huvudsak mellan de två isomorfa mineralen fluorapatit och hydroxylapatit men kan även innehålla en komponent av klorapatit. Karbonat kan ingå men det klassas inte som ett eget mineral. Apatit ingår i apatitgruppen som i sin tur ingår i den större apatitsupergruppen. Mineralets färg går oftast i gröna, blågröna eller bruna nyanser, men färglösa, gula eller violetta nyanser förekommer också.
Namnet apatit kommer från grekiska ἀπατάειν (apatáein) vilseleda. Det myntades 1786 av Abraham Gottlob Werner eftersom mineralet förekommer i många färg- och formvarianter och kan förväxlas med många andra mineral.
Mineralnamn | Tidigare namn | Kemisk sammansättning |
---|---|---|
Fluorapatit | Apatit-(CaF) | Ca5 |
Klorapatit | Apatit-(CaCl) | Ca5 |
Hydroxylapatit | Apatit-(CaOH) | Ca5 |
Den apatit som förekommer i Sverige har nästan uteslutande en sammansättning mellan hyroxylapatit och fluorapatit, och förekommer som assessoriskt mineral i de flesta eruptivbergarter. Det kan bilda stora, välformade kristaller i pegmatitgångar. I vissa malmer, apatitjärnmalmer, uppgår apatitinnehållet till 5−10 %. Detta är fallet vid de stora svenska malmförekomsterna i Kiirunavaara, Leveäniemi, Malmberget och Grängesberg.
Apatit är ett vulkanisk mineral och bryts bland annat i Finland.
Apatit är det mineral som huvudsakligen utgör tändernas emalj. Apatit kan alltså vara biogent.
Apatit förekommer också som naturligt anrikad gödsel i fossilt ben, i vissa organismers skal och i guano (fågelspillning) med fiskrester.
Apatit förekommer ofta i blandning med andra mineral, exempelvis kalciumkarbonat, och kallas då för fosforit. Fosforit är ett sedimentärt mineral och bryts bland annat i Marocko. Jämfört med apatit har fosforit ofta högre halter av andra oönskade metaller.
Apatit används bland annat för att tillverka fosfatbaserade gödningsmedel. Fosfor i järnmalmers apatit har vid järntillverkning tillvaratagits som thomasfosfat. I liten skala används apatit som smyckessten.