Strontium

Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Strontium, som har fått stor relevans de senaste åren. Genom historien har Strontium varit föremål för studier och intresse av experter inom olika discipliner och varit en källa till debatt och reflektion för samhället i stort. För att ytterligare förstå vikten av Strontium i det aktuella sammanhanget kommer olika perspektiv och tillvägagångssätt att analyseras som gör att vi kan få en heltäckande vision av detta ämne. Likaså kommer de implikationer som studien av Strontium har inom olika områden, såsom kultur, politik, vetenskap, bland annat att utforskas. Genom en uttömmande analys är syftet att ge läsaren en bred och uppdaterad syn på Strontium, ge nya reflektioner och kunskaper som bidrar till att berika förståelsen för detta fenomen.

Strontium
Nummer
38
Tecken
Sr
Grupp
2
Period
5
Block
s
Ca

Sr

Ba
RubidiumStrontiumYttrium
5s2
38Sr



Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa87,62 u
UtseendeSilvervit
Fysikaliska egenskaper
Densitet2 630 kg/m³ (273 K)
AggregationstillståndFast
Smältpunkt1 050 K (769 °C)
Kokpunkt1 655 K (1 384 °C)
Molvolym33,94
Smältvärme8,3 kJ/mol
Ångbildningsvärme144 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie219 pm
Kovalent radie192 pm
JonisationspotentialFörsta: 549,5 kJ/mol
Andra: 1 064,2 kJ/mol
Tredje: 4 138 kJ/mol
(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration 5s2
e per skal2,8,18,8,2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd2
Oxider (basicitet)SrO (stark bas)
Elektronegativitet0,95 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstrukturkubisk ytcentrerad
Elektrisk konduktivitet7,62·10⁶ A/(V × m)
Magnetismparamagnetisk
Mohs hårdhet1,5
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Strontiumisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
84Sr 0,56 %
Stabil
85Sr syntetisk 64,84 d ε
γ
-
0,514
85Rb
-
86Sr 9,86 %
Stabil
87Sr 7,0 %
Stabil
88Sr 82,58 %
Stabil
89Sr {syn.} 50,52 d ε
β-
1,49
0,909
89Rb
89Y
90Sr spårämne 28,90 y β- 90Y
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Strontium är ett grundämne som är del av gruppen alkaliska jordartsmetaller och har atomnummer 38 och kemiskt tecken Sr. I ren form är den en mjuk och silvervit metall. Strontium är kraftigt kemiskt reaktivt och måste förvaras skyddat från luft och vatten, i till exempel fotogen. Isotopen strontium-90 förekommer i radioaktivt nedfall efter atombomber och i utbränt kärnbränsle, och har en halveringstid på 28 år. 90Sr är farlig då strontium på grund av sin kemiska likhet med kalcium lagras i skelettet.

Användning

Ett av de största användningsområdena för strontium är i glasetkatodstrålerör, eftersom röntgenstrålning kan bildas i bildröret. För att strålningen inte skall träffa den som tittar används strontium i glaset för att blockera röntgenstrålningen. Andra exempel på användningsområden för strontium är:

Förekomst och framställning

Strontium är ganska vanligt i jordskorpan, där det är det 15:e vanligaste grundämnet. Strontium finns dock aldrig som metall på jorden, men i salter som till exempel strontiumsulfat (SrSO4) och strontiumkarbonat (SrCO3). Man framställer strontium genom smältelektrolys av strontiumklorid (SrCl2):

Vid anoden: 2Cl- → Cl2 + 2 e-

Vid katoden: Sr2+ + 2 e- → Sr

Historia

Namnet strontium kommer från den skotska byn Strontian, eftersom metallen upptäckts i malm från blygruvorna där. Redan 1790 upptäckte fysikerna Adair Crawford och William Cruickshank att malm från Strontian hade ovanliga egenskaper. Fysikern och mineralsamlaren Friedrich Gabriel Sulzer analyserade mineralet från Strontian tillsammans med Johann Friedrich Blumenbach och kallade det för strontianit. Metallen renframställdes 1808 av Humphry Davy genom elektrolys av en blandning av strontiumklorid och kvicksilver(II)oxid. Hope ändrade namnet till strontium.

Biologisk roll

Den stora kemiska likheten med kalcium gör att strontium förekommer parallellt med kalcium i flertalet biologiska sammanhang. Då strontiums förekomst är lägre blir halterna dock motsvarande låga. I skelettet är omkring 0,25 % av kalciumet ersatt med strontium. Om födan kommer från platser med högre halt av strontium i jorden blir andelen större, utan att detta har några påtagliga hälsoeffekter. Flertalet strontiumföreningar är, i likhet med kalciums, ogiftiga.