I dagens värld har Armeniska apostoliska kyrkan blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Oavsett om det beror på dess inverkan på politiken, ekonomin, kulturen eller samhället i allmänhet, har Armeniska apostoliska kyrkan lyckats fånga uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika dimensionerna av Armeniska apostoliska kyrkan, från dess historiska ursprung till dess nuvarande implikationer, i syfte att ge en heltäckande och berikande vision av detta ämne som är så relevant idag.
Armeniska apostoliska kyrkan Հայաստանեայց Առաքելական Եկեղեցի Hajastaneajts Arakelakan Jekeghetsi | |
Grundare | |
Självständighet | |
Erkänt | |
Patriark | |
Huvudkvarter | Etjmiadzin, Armenien |
Territorium | Armenien Nagorno-Karabach |
Utbredning | Ryssland Irak Georgien Frankrike USA Libanon Syrien Jordanien Israel Palestina Turkiet Iran Egypten Kanada Australien Cypern Grekland Bulgarien Belgien Estland Lettland Litauen Storbritannien Tyskland Italien Nederländerna Spanien Rumänien Sverige Schweiz Argentina Brasilien Uruguay Ukraina Vitryssland Etiopien Med mera |
Språk | Klassisk armeniska |
Anhängare | 10 000 000 |
Webbplats |
Armeniska apostoliska kyrkan (armeniska: Հայաստանեայց Առաքելական Եկեղեցի/Hajastaneajts Arakelakan Jekeghetsi) eller Armeniska kyrkan, är en orientalisk ortodox kristen kyrka som i Armenien har en dominerande ställning. Den är även den vanligaste trosinriktningen bland armenier i den armeniska diasporan.
De första församlingarna i Armenien sägs ha grundats under det första århundradet, och därför kallar sig den armeniska kyrkan för apostolisk. Karekin II är sedan 1999 katholikos av den heliga stolen av Sankt Etjmiadzin och alla armenier, och Aram I katholikos av Kilikien, kyrkans näst högsta företrädare.
Armenien var ett av de första länderna som nåddes av kristendomen. År 287 övergick kung Tirdat till kristendomen och därmed blev Armenien det första landet att anta kristendomen som statsreligion. Han förklarade att kristendomen fick utövas fritt i Armenien. Tillsammans med Gregorios Upplysaren, ett helgon som påstås ha medverkat till att kungen blev botad från en sjukdom, lät han år 303 bygga den första armeniska kyrkan, heliga Etjmiadzin (armeniska för "platsen för den enföddes nedkomst"), vilken färdigställdes 305. Dessförinnan hade Armenien hunnit bli den första stat som antog kristendomen som statsreligion (301). Enligt traditionen grundades den armeniska kyrkan av två apostlar:
Genom insatser från katholikos Isak den store under början av 400-talet, blev armeniska det liturgiska språket. Den traditionella Bibeln bygger på en översättning av Peshitta, eftersom syriska var det liturgiska språket före Isaks tid.
Den armeniska apostoliska kyrkan i Sverige har flera kyrkoråd och präster på olika ställen där det finns armenier i Sverige.