I dagens värld är Borås Nya Tidning ett ämne som har blivit allt mer aktuellt. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess betydelse i ekonomin eller dess påverkan på kulturen, har Borås Nya Tidning blivit en uppmärksamhetspunkt för både experter och allmänheten. Med sitt breda spektrum av implikationer och sin förmåga att skapa debatt och reflektion har Borås Nya Tidning etablerat sig som ett avgörande ämne på den aktuella agendan. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Borås Nya Tidning, analysera dess ursprung, dess utveckling över tid och dess möjliga framtid. Vidare kommer vi att undersöka vilken roll Borås Nya Tidning spelar i människors dagliga liv och dess relevans i det globala sammanhanget.
| Borås Nya Tidning | |
| Publikationstyp | Dagstidning |
|---|---|
| Grundad | 1834 |
| Nedlagd | 30 november 1838 |
| Chefredaktör | A. Essén / Nimrod Schmidt |
| Ansvarig utgivare | A. Essén / Nimrod Schmidt |
| Språk | Svenska |
| Frekvens | En dag i veckan |
| Format | 22,7 x 17,2 cm |
Borås Nya Tidning var en dagstidning som gavs ut från början av 1834 till 30 november 1838.
Tidningen trycktes i Essénska Boktryckeriet och hos N, Schmidt. Typsnitt var frakturstil och antikva. Tidningen gavs ut en gång i veckan fredagar med 2 spalter och litet format 22,7 x 17,2 cm under 1838. Det saknas exemplar av tidningen i Kungliga Biblioteket. Mikrofilm finns av exemplar som bevarats hos Borås Tidning.
Läraren A Essén hade köpt tidning och tryckeri av Borås Weckoblad men utnyttjade inte denna tidnings utgivningsbevis utan satsade på en tidning med nytt namn. Skolläraren A. Essén erhöll den 24 december 1833 utgivningsbevis för tidningen Borås Nya Tidning, vilket han - jämte tryckeriet - den 18 september 1835 överlät till boktryckaren Nimrod Schmidt, som den 18 december 1835 erhöll utgivningsbevis för tidningen. Han sålde 1838 i november sitt tryckeri jämte tidningen till färgerifabrikören Carl Gustaf Rydin, som ändrade titeln till Borås Tidning.