Numera är Borgholms kyrka ett ämne som fått stor relevans i samhället. Människor söker ständigt efter information om Borgholms kyrka, oavsett om det är av nyfikenhet, behov eller personligt intresse. Med teknikens framfart och globaliseringen har Borgholms kyrka blivit ett återkommande samtalsämne inom olika områden, från politik till populärkultur. I den här artikeln kommer vi att ta upp olika aspekter relaterade till Borgholms kyrka, med syftet att erbjuda ett brett och uppdaterat perspektiv på detta ämne som har så stor inverkan på vårt samhälle.
Borgholms kyrka | |
Kyrka | |
Borgholms kyrka i juli 2021
| |
Land | Sverige |
---|---|
Län | Kalmar län |
Ort | Borgholm |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Växjö stift |
Församling | Borgholms församling |
Plats | Borgholm |
- koordinater | 56°52′48″N 16°39′22″Ö / 56.88000°N 16.65611°Ö |
Invigd | 1 juni 1879 |
Bebyggelse‐ registret |
21300000011082 |
Interiör i september 2019
| |
Webbplats: Svenska kyrkan på norra Öland | |
Borgholms kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift och är församlingskyrka i Borgholms församling.
När Borgholm grundades 1816 fanns ingen kyrka i Borgholm, och invånarna fick bege sig till Köpings kyrka eller Räpplinge kyrka. Borgholms kyrka byggdes först år 1879 efter ritningar av Ernst Jacobsson vid Överintendentsämbetet. A. Chronwall i Kalmar fick i uppdrag att leda byggnadsarbetet. Kyrkan byggdes i natursten med putsad fasad i en egen ”konstruerad medeltidsstil” med rundbågefriser och strävpelare. Tornet fick sin plats i mitten. Den östra delen blev kyrksal och den västra skolsal. Detta markerade på ett säreget sätt hur kyrkan/församlingen och skolan vid denna tid var en enhet med kyrkoherden som lokalt ansvarig för båda, och som båda hade biskopen och domkapitlet som regional myndighet. Numera är den västra delen församlingssal. Kyrkan invigdes av biskop Pehr Sjöbring Pingstdagen 1879. Kyrkorummets interiör var fram till 1960 präglad av nyklassicism. 1960-1961 skedde en genomgripande förändring under ledning av arkitekt Carl Hampus Bergman. Det skedde helt i modernism ens stilbildning. En helt ny inredning plånade ut alla spår av sent 1800-tal. Kyrkorummet försågs med fönster av färgat glas och smide komponerade av Harald Garmland och Erik Höglund. Det runda fönstret i koret ersattes av ett långsmalt. Altare, altarring och predikstol förnyades. Kyrkbänkarna togs bort till förmån för stolar.(Stolarna har senare ersatts av ny kyrkbänksinredning). Innertaket byggdes om till plant. I ett rum i tornets nedre del mitt emot huvudentrén har ett dopkapell inrättats som pryds av två fönster varav ett i glasmosaik av Erik Höglund samt ett runt fönster (tidigare korfönster) av Erik Jerken 1929 med motivet "Den gode Herden".
I tornet med sin höga gotiskt inspirerade spira hänger två klockor. Den stora kyrkklockan göts 1872 av Joh A Beckman. Den lilla kyrkklockan kommer ursprungligen från Bredestads kyrka i Aneby kommun och göts 1756 av Elias Fries Thoresson.
Ryggpositiv (I) | Svällverk (II) | Pedal | Koppel |
Koppelflöjt 8' | Trägedakt 8' | Subbas 16' | II/I |
Principal 4' | Kvintadena 4' | Oktava 8' | I/P |
Gedakt 4' | Principal 2' | Pommer 4' | II/P |
Gemshorn 2' | Kvinta 1 1/3' | Nachthorn 2' | |
Mixtur 3 ch | Regal 8' | Fagott 16' | |
Tremulant | |||
Crescendosvällare |
Manual |
Gedackt 8' |
Rörflöjt 4' |
Flöjt 4' B |
Principal 2' |
Nasat 1 1/3' D |
Regal 8' |
Huvudverk (I) | Svällverk (II) | Pedal | Koppel |
Principal 8' | Koppelflöjt 8' | Subbas 16' | II/I |
Gedackt 8' | Fugara 8' | Oktavbas 8' | I/P |
Oktava 4' | Täckflöjt 4' | Gedacktbas 8' | II/P |
Rörflöjt 4' | Principal 2' | Koralbas 4' | |
Waldflöjt 2' | Nasat 1 1/3' | Fagott 16' | |
Mixtur III | Regal 8' | ||
Skalmeja 8' | Tremulant |