I dagens värld har Boris Jofan blivit ett ämne av stort intresse och relevans. Dess inverkan täcker aspekter inom olika områden, från teknik till hälsa, inklusive politik och kultur. Det är uppenbart att Boris Jofan väcker stort intresse för dagens samhälle och skapar debatter och reflektioner kring dess implikationer och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska Boris Jofans roll och inflytande i olika livssfärer, och analysera dess relevans i det aktuella sammanhanget och dess framtida projektion.
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den saknar källhänvisningar och kan inte verifieras. (2022-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Boris Jofan, född 28 april 1891 i Odessa i Kejsardömet Ryssland, död 1976, var en rysk arkitekt. Han var en av de tre arkitekterna som ritade Sovjeternas palats som var tänkt att bli världens största byggnad (de andra arkitekterna var Vladimir Gelfreich och Vladimir Sjtjuko). Ritningen vann pris vid världsutställningen i Paris 1937.