I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Daler, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Daler har varit föremål för flera studier och forskning genom åren, och dess inverkan på det moderna samhället är obestridlig. Sedan upptäckten har Daler genererat oändliga debatter och kontroverser, vilket väckt ett aldrig tidigare skådat intresse för olika kunskapsområden. Under de följande raderna kommer vi att fördjupa oss i de mest relevanta detaljerna om Daler, utforska dess historia, dess inflytande idag och de framtida perspektiv den erbjuder. Det spelar ingen roll om du är expert på ämnet eller bara nyfiken, den här artikeln ger dig en berikande och komplett titt på Daler.
Riksdaler, daler, taler, var ett internationellt mynt och myntsystem baserat på ett givet silverinnehåll som användes i främst Europa. Dalern (Joachimsthaler) präglades för första gången år 1518 i Joachimstal (Jáchymov) i nuvarande Tjeckien. Namnet "Daler" härstammar från tyskans "Tal", som betyder dal; myntens silver bröts ursprungligen i olika dalar omkring Joachimstal.
I samband med tryckkonstens framväxt utvecklades tekniken att prägla mynt och när man i Joachimstal fann en rik silverfyndighet så började man att tillverka så kallade joachimstaler. Det långa namnet förkortades snabbt till taler eller daler och snart tillverkades detta silvermynt i flera varianter i många europeiska länder och blev ett gemensamt handelsmynt.
Dalern hade sin absoluta storhetstid under 1700-talet då den användes mer eller mindre i hela Europa och då USA och Kanada bildades i slutet av 1700-talet utnyttjade de det europeiska handelsmyntet och skapade sin variant av taler/daler-myntet - dollar.
Den sista att prägla talermynt var Benito Mussolini för att bekosta krigen mot Etiopien (1930-talet). Myntet användes så sent som kring 1960 som betalningssystem i delar av Asien.
I olika länder och tider har dalern delats i 10, 12, 14 eller 30 groschen eller silbergroschen (Sgr.), som i sin tur delades i 10 eller 12 pfennig. Under 1800-talet försökte man på olika håll införa decimalsystemet, bland annat under namn av ny-groschen (Ngr.) och ny-pfennig. Preussen myntade silbergroschen mellan 1821 och 1873, varav det gick 30 på en taler. Efter Tysklands enande, undertecknades en myntlag den 9 juli 1873, som trädde ikraft den 1 januari 1876 och då avskaffade talern och införde mark (riksmark) som ny tysk valuta.
I Danmark fanns Rigsdaler och Slettedaler på 1600-talet. Slettedalern var mindre värd än rigsdaleren, med sitt värde på 4 mark. I Sverige finns den ännu kvar som bötesmynt, enligt vissa äldre lagar. Exempelvis stadgas att "Far någon genom led eller grind, och den icke stänger efter sig; böte en daler, ändå att ingen skada sker."
I Nederländerna präglades Gulden (guldmynt som även kallades floriner) från 1400-talet, samt Daalder och Rijksdaalder (silvermynt) från 1600-talet. 1600-talets rijksdaalder var värd 48 till 50 stuiver och daaldern var värd 30 stuiver. I början av 1700-talet gjordes den nederländska valutan enhetlig med gulden som valutaenhet. Det bestämdes då att en Rijksdaalder skulle vara värd 2,5 gulden och en Daalder skulle vara värd 1,5 gulden. Rijksdaalder i form av 2,5 gulden-mynt fanns kvar i Nederländerna fram till övergången till € eller Euro 2002.
|