I dagens värld har Demilitariserad zon blivit ett ämne av stor relevans och intresse för samhället. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Demilitariserad zon blivit allt viktigare i våra liv. Implikationerna av Demilitariserad zon är olika och täcker olika aspekter av det dagliga livet, från politik till ekonomi, inklusive kultur och samhälle i allmänhet. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna av Demilitariserad zon och dess inverkan på dagens värld, såväl som de möjliga lösningarna och utmaningarna vi står inför i samband med detta ämne.
En demilitariserad zon (DMZ) är ett område där militära styrkor och installationer förbjudits genom nationellt beslut eller internationellt fördrag. Det ska inte gå att använda området som bas för ett militärt angrepp. Det finns dock inget som hindrar strider i området när väl ett krig brutit ut. När demilitariserade zoner upprättats enligt mellanstatliga fördrag, blir alltså den enskilda statens suveränitet över territoriet ifråga villkorad. I vilken omfattning varierar från fall till fall.
Enligt det första tilläggsprotokollet från 1977 till 1949 års Genèvekonvention om skydd för civilbefolkningen, är det möjligt att även efter ett krigsutbrott upprätta tillfälliga demilitariserade zoner där strider ännu inte äger rum. Även då är det nödvändigt med ömsesidiga överenskommelser. I samband med FN-insatser har sådana zoner upprättats bland annat i Kroatien 1992, runt Mostar i Bosnien och Hercegovina 1994 och i Kosovo 1999. Efter Kuwaitkrigets slut 1991 upprättade segrarmakterna USA, Storbritannien och Frankrike två flygförbudszoner i Irak: Över Kurdistan i norr och det shiamuslimska området i söder. Mot gränsen till Kuwait upprättades en helt demilitariserad zon.
Åland och Antarktis är två områden vars politiska och folkrättsliga status vilar på internationella fördrag.