Diagram
För närvarande har Diagram fått stor relevans inom olika områden, vilket genererar en betydande påverkan på samhället. Sedan dess uppkomst har Diagram väckt många debatter och reflektioner, och blivit ett ämne av intresse för akademiker, yrkesverksamma och allmänheten. Dess inflytande sträcker sig från kulturella och ekonomiska till politiska och miljömässiga aspekter, vilket visar dess betydelse idag. I den här artikeln kommer vi att analysera effekten av Diagram och dess roll i att forma olika scenarier, i syfte att bättre förstå dess relevans idag.
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Underklass till | • entitet • entitetskollektiv • struktur  | |
|---|---|---|
| Användning | matematik, ingenjörsvetenskap, datavetenskap, visualisering av data | |
Diagram är en grafisk framställning av siffermässiga samband eller funktionssamband mellan olika variabler. Den presenterar siffrorna grafiskt, ofta med kurvor eller staplar.
Vanliga typer
Det finns ett antal olika diagramtyper:
- Bubbeldiagram
- Cirkeldiagram
- Histogram
- Kartogram
- Linjediagram (ibland graf)
- Polärdiagram
- Punktdiagram (en variant på linjediagram)
- Radardiagram (stundom spindelnätsdiagram)
- Stapeldiagram
- Stolpdiagram (en variant på stapeldiagram, histogram)
- Träddiagram
- Ytdiagram (en variant på linjediagram)
Diagram för särskilda syften
- Sociogram visar sambanden mellan individer i en social grupp
Huvudsakliga diagramtyper
Dessa diagramtyper är de huvudsakliga:
|
|
|
- Övriga typer:
|
Referenser
- ^ ”diagram - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/diagram. Läst 27 maj 2021.
- ^ ”diagram | svenska.se”. https://svenska.se/tre/?sok=diagram&pz=1. Läst 27 maj 2021.