Efterbrännkammare
I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den spännande världen av Efterbrännkammare. Oavsett ditt intresse för detta ämne, oavsett om det beror på dess historiska relevans, dess inverkan på det nuvarande samhället eller dess inflytande på olika studieområden, är vi säkra på att du kommer att hitta fascinerande information. Vi kommer att ta upp nyckelaspekter av Efterbrännkammare, från dess ursprung till dess utveckling under åren, förutom att analysera dess betydelse idag. Det spelar ingen roll om du är expert på Efterbrännkammare eller bara har börjat, den här artikeln har något för alla. Gör dig redo att upptäcka allt du behöver veta om Efterbrännkammare!
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Efterbrännkammare, ebk, (engelska: afterburner, reheat) är en förlängning av utloppet på en jetmotor, i vilken ytterligare bränsle kan sprutas in och förbrännas. Därigenom höjs förbränningsgasernas temperatur vilket ökar gasvolymen och leder till högre hastighet på den utströmmande gasen vilket i sin tur ökar motorns dragkraft. Efterbrännkammarens verkningsgrad är ungefär en tredjedel av den vanliga jetmotorns men den är en enkel, lätt och billig konstruktion. Ofta är därför en mindre jetmotor med efterbrännkammare trots den låga verkningsgraden att föredra jämfört med en kraftigare jetmotor utan efterbrännkammare, om den extra motorstyrkan endast behövs tillfälligt, till exempel vid start eller luftstrid.
Konstruktionen används främst i militära sammanhang och de enda civila plan som utrustats med efterbrännkammare är överljudsplanen Tupolev Tu-144 och Concorde.