Elektromotorisk spänning
I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska Elektromotorisk spänning och dess många implikationer i dagens samhälle. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på populärkulturen har Elektromotorisk spänning varit föremål för debatt och analys inom olika områden. Genom åren har Elektromotorisk spänning visat sig vara ett ämne av intresse inte bara för specialister och akademiker, utan även för allmänheten. Genom denna artikel kommer vi att försöka belysa de mest relevanta aspekterna av Elektromotorisk spänning, analysera dess utveckling över tid och undersöka de olika perspektiven som finns på detta ämne. Gör dig redo att ge dig ut på en spännande upptäcktsresa om Elektromotorisk spänning och dess många aspekter!
.jpg)
Elektromotorisk spänning (ems) eller elektromotorisk kraft (emk), (en. Electro-Motive Force, emf) är summan av de potentialändringar elektriska energikällor orsakar i en krets. Den är lika med den spänning en ideal voltmeter anger mellan kretsens anslutningspunkter när kretsen är öppen (ingen last ansluten). De elektriska energikällorna kan exempelvis vara induktiva komponenter eller batterier.
Emk har enheten volt eller J·C-1 och betecknas ℰ.
Ordet kraft i elektromotorisk kraft härrör från den tidiga eltekniken, men har bibehållits av tradition genom uttryck som en elektromotorisk kraft driver en ström i en krets. Mekaniska krafter inom elektrotekniken finns dock, i form av attraktion eller repulsion inom magnetismen eller mellan elektriska laddningar.
Några av de vanligaste orsakerna till en emk:
- Inducerad emk orsakas av variationerna i det av en strömkrets omslutna magnetiska flödet. Den är proportionell mot det magnetiska flödets ändringshastighet:
- Galvanisk emk uppkommer i beröringsytan mellan en metallisk ledare och en elektrolyt.
- Kontaktemk uppstår i beröringytan mellan två metaller eller mellan en metall och luft.
- Termoemk uppkommer genom olikformig temperatur i en strömkrets uppbyggd av olika metaller.
