I dagens värld har Ervin Rosenberg blivit ett ämne av stor relevans och intresse. Med teknikens framfart och globaliseringen har Ervin Rosenberg fått en betydelse som överskrider gränser och blivit ett ämne för diskussion och debatt inom olika områden. Från politik till populärkultur har Ervin Rosenberg satt sin prägel på det samtida samhället och genererat motstridiga åsikter och djupa reflektioner. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Ervin Rosenberg, analysera dess inverkan på olika sfärer och reflektera över dess inflytande på vårt dagliga liv.
Ervin György Rosenberg, född 30 september 1935 i dåvarande Kungariket Ungern, är en svensk lärare och översättare. Han översätter från ungerska, hebreiska, franska och italienska. Han kom till Sverige 1956 och tog en fil. kand. i ryska, franska och italienska vid Uppsala universitet. I 30 år arbetade han sedan som gymnasielärare i Falun, men började översätta i början av 1990-talet. Bland författare han översatt märks Amos Oz och 2002 års nobelpristagare Imre Kertész.
Översättningar (urval)
- Amos Oz: Det tredje tillståndet (Hamatsav hashlishi) (Wahlström & Widstrand, 1993)
- Péter Nádas: Minnesanteckningarnas bok (Emlékiratok könyve) (Bonnier Alba, 1994)
- Imre Kertész: Kaddish för ett ofött barn (Kaddis a meg nem született gyermekért) (Norstedt, 1996)
- Alexis de Tocqueville: Om demokratin i Amerika (Atlantis, 1997)
- Italo Calvino: De sammanflätade ödenas slott (Il castello dei destini incrociati) (Modernista, 2006)
- Cesare Pavese: Innan tuppen gal (Prima che il gallo canti) (Modernista, 2010)
- Péter Esterházy: Ingen konst (Semmi müvészet) (översatt tillsammans med Ildikó Márky) ( (Weyler, 2010)
- László F. Földényi: Dostojevskij läser Hegel i Sibirien och brister i gråt (Dosztojevszkij Szibériában Hegelt olvassa, és sírva fakad) (Ersatz, 2011)
- Sándor Márai: Dagbok 1984–1989 (Naplò 1984–1989) (Tranan, 2014)
- László F. Földényi: Medusas blick (A medúza pillantása) (Ersatz, 2016)
Priser och utmärkelser
Litteratur
- Hans Nordén: Faluläraren som blev lovordad översättare. I dagstidninen Falukuriren, 18 okt 1995
- Magnus Haglund: Lever i närkamp med litteraturen. I dagstidningen Göteborgsposten, 19 jan 1996
- Magnus Haglund: Han glömde språket – idag är han översättare. I tidskriften Judisk krönika, 1996, nr 2, s. 22–23
Källor