Fjällbjörk
I dagens värld har Fjällbjörk fått obestridlig relevans inom olika områden. Från dess inverkan på samhället till dess inflytande på populärkulturen har Fjällbjörk lyckats fånga uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Oavsett om det är genom musik, film, politik eller något annat medium har Fjällbjörk blivit ett återkommande samtalsämne och en outtömlig källa till debatt och reflektion. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Fjällbjörk och analysera dess inverkan idag, såväl som dess projektion i framtiden.
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Fjällbjörk Status i världen: Kunskapsbrist | |
 Fjällbjörk i Ljungdalen i Härjedalen. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Bokordningen Fagales |
| Familj | Björkväxter Betulaceae |
| Släkte | Björkar Betula |
| Art | Fjällbjörk B. pubescens |
| Vetenskapligt namn | |
| § Betula pubescens | |
| Auktor | Ehrh., 1791 |
Fjällbjörk (tidigare Betula tortuosa) är numera kategoriserad som en varietet (Betula pubescens var. tortuosa) eller underart (Betula pubescens ssp. tortuosa, syn. Betula pubescens ssp. czerepanovii) av glasbjörk. Fjällbjörken återfinns i fjälltrakterna, vanligtvis som skogsgräns vid trädgränsen. Arten är ett mellanting mellan träd och buske beroende på växtförhållandena och rådande snödjup. Då fjällbjörken är ett geografiskt vikarierande taxon av glasbjörk bör den i första hand ses som en underart av glasbjörk, Betula pubescens ssp. czerepanovii.
Stammens form och utseende påverkas av snödjupet.
Fjällbjörken har två tydliga färgnyanser på sin stam. Den övre delen är mörkare och den undre är ljusare, vilket beror på den snömärkeslav som växer på stammen. Det är en lav som endast växer på den del av stammen som inte är snötäckt och på så sätt skapar nyansskillnaderna på stammen.
Historik
Fjällbjörken kom troligen till Skandinavien från kontinenten via Danmark mellan 10 800 och 8 900 f.Kr. Till fjälltrakterna kom den omkring 6 500 f.Kr. då inlandsisen låg kvar endast i norra Lappland. Den har nu sin utbredning i den subalpina regionen i klimatzon VIII. Fjällbjörken är nu svenska Lapplands landskapsträd.
Utbredning
Variationen förekommer i norra Ryssland, i arktiska delar av Fennoskandien, i Island, på Grönland, på Newfoundland och kanske i några områden på det amerikanska fastlandet i närheten. Fjällbjörk bildar på Kolahalvön och i Fennoskandien större öppna skogar. Den ingår även i andra skogar som domineras av arter från björksläktet. På den typiska tundran hittas vanligen glest fördelade trädgrupper av fjällbjörk.
Status
Fjällbjörk används inte inom skogsbruket och för beståndet är inga hot kända. På grund av populationens oklara taxonomi listas Betula pubescens var. tortuosa av IUCN med kunskapsbrist (DD).
Bilder
-
Fjällbjörk vid trädgränsen (finska Lappland). -
Fjällbjörkskog (Härjedalen i Sverige). -
Exemplar med kraftiga stammar (Austurland på Island). -
"Urskog" (norra Finland). -
Fjällandskap (finska Lappland).
Se även
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Fjällbjörk.
Källor
- ^ Shaw, K., Roy , S. & Wilson, B. 2014 Betula pubescens var. tortuosa . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 29 mars 2020.
- ^ Dyntaxa
- ^ Kjell Westerlind, Sveriges landskapsträd, 2014.
|