Nuförtiden har Flodnejonöga blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor runt om i världen. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Flodnejonöga fått en allt större betydelse inom olika samhällsområden. Från politik till vetenskap, Flodnejonöga har visat sin inverkan och inflytande på betydande sätt. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och dimensionerna av Flodnejonöga, och analysera dess betydelse och relevans i den samtida världen. Dessutom kommer vi att undersöka dess inverkan på olika sektorer och dess potential att förändra framtiden.
Flodnejonöga Status i världen: Livskraftig (lc) Status i Finland: Nära hotad | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Klass | Rundmunnar Cyclostomata |
Ordning | Petromyzontiformes |
Familj | Nejonögon Petromyzontidae |
Släkte | Lampetra |
Art | Flodnejonöga Lampetra fluviatilis |
Vetenskapligt namn | |
§ Lampetra fluviatilis | |
Auktor | (Linnaeus, 1758) |
Synonymer | |
Lampetra fluviatilis Ivanova-Berg, 1966 Lampetra fluviatilis Berg, 1932 Lampetra fluviatilis Berg, 1931 Lampetra opisthodon Gratzianov, 1907 Petromyzon fluviatilis Smitt, 1895 Lampetra ayresi (non Günther, 1870) Petromyzon omalii Beneden, 1857 Ammocoetes communis Gistel, 1848 Petromyzon argenteus Nardo, 1847 Petromyzon macrops Blainville, 1825 Petromyzon jurae MacCulloch, 1819 Petromyzon sanguisuga Lacepède, 1800 Petromyzon pricka Lacepède, 1798 Petromyzon argenteus Bloch, 1795 Petromyzon branchialis Linnaeus, 1758 Petromyzon fluviatilis Linnaeus, 1758 | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Flodnejonöga (Lampetra fluviatilis) är en ryggsträngsdjursart som först beskrevs av Carl von Linné 1758. Flodnejonöga ingår i släktet Lampetra och familjen nejonögon. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Enligt den finländska rödlistan är arten nära hotad i Finland. Arten är reproducerande i Sverige. Artens livsmiljö är älvar och åar. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Under Romerska riket, hos vikingar och i det medeltida England betraktades flodnejonögat som välsmakande mat.
Liksom andra nejonögon påminner arten i utseende om en ål. Arten har däremot inga ben i kroppen utan brosk. De vuxna individerna är under parningstiden 17 till 50 cm långa. Deras färg är på undersidan vitaktig och på andra kroppsdelar gråblå. Kännetecknande för flodnejonögat är den tvådelade ryggfenan. Dessutom finns andra för nejonögon typiska egenskaper som den runda munnen utan käkar samt öppningarna på bålens sidor bakom ögat. Arten har inte lika många tänder i munnen som andra familjemedlemmar.
Arten förekommer i nästan hela Europa och fram till östra Ryssland där den bland annat lever i sjöarna Ladoga och Onega. Flodnejonöga är utdött i Italien samt Schweiz och kanske även i Portugal.
Trots djurets namn lever individerna inte hela livet i floderna. De vuxna djuren vistas före parningstiden i havet och äter små köttbitar samt blod från fiskar, bland annat från sillfiskar och torskfiskar. Ofta dör värdfisken efter dessa angrepp. Efter ett eller två år uppsöker flodnejonögat under hösten vattendrag med sötvatten och simmar mot platsen för parningsleken. Under den följande våren gräver hannen en grop i åns botten och när vattnets temperatur är högre än 9 °C lägger honan sina ägg i gropen som befruktas av hannens sädesvätska. En hona kan lägga upp till 25 000 ägg per tillfälle. Tidpunkten kan ligga mellan mars (Frankrike) och juni (Finland). Vanligen bildas en större koloni vid parningsplatsen och efter parningen dör de vuxna djuren. De nykläckta larverna äter under 2,5 till 3,5 år detritus och mikroorganismer. De gömmer sig under tiden i vattendragets botten. Sedan avslutas metamorfosen men de unga djuren stannar fram till nästa vår i floderna innan de simmar till havet.
|