Idag är Fröken Julie (film, 1951) ett ämne av stor relevans i världen. I åratal har Fröken Julie (film, 1951) varit föremål för debatt och analys inom olika områden, genererat motstridiga åsikter och väckt intresse för ett brett spektrum av samhället. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Fröken Julie (film, 1951) för att fördjupa oss i dess betydelse, dess implikationer och dess utveckling över tiden. Genom en detaljerad utforskning av Fröken Julie (film, 1951) kommer vi att försöka belysa detta mycket relevanta ämne och erbjuda ett berikande perspektiv som gör det möjligt för läsaren att ytterligare förstå dess inverkan på dagens värld.
Slutet av 1800-talet. På en herrgård bor fröken Julie med sin far. Hon har just brutit sin förlovning men attraheras av en betjänt, Jean. De tillbringar midsommaraftonen tillsammans och planerar att fly till Schweiz.
Om filmen
Alf Sjöberg satte upp Strindbergs pjäs Fröken Julie på Dramatens lilla scen 1949 med Inga Tidblad och Ulf Palme i huvudrollerna. I filmversionen erhöll dock en annan dramatenskådespelare, Anita Björk, Julies roll. Dramat filmades första gången 1912 (se Fröken Julie) och på TV har den framförts ett flertal tillfällen både som TV-teater och TV-serie. Filmen vann festivalens stora pris (föregångaren till Guldpalmen) vid filmfestivalen i Cannes 1951.
Filmen hade svensk premiär på biograf Grand i Stockholm den 30 juli 1951.
I Arbetaren var recensenten Mauritz Edström imponerad och skrev "Att kalla Alf Sjöbergs filmtolkning kongenial räcker knappast." I Svenska Dagbladet skrev recensenten Lill: "Alf Sjöbergs Fröken Julie är ett trolleri och en nyskapelse." Carl Björkman i Dagens Nyheter var dock kritisk till filmens sista tredjedel och skrev "Skildringen av fadern-greven, av kalaset och branden är pinsam, en utdragen melodram som betänkligt stör filmens balans."
Filmen har visats i SVT, bland annat i augusti 2019 samt i april 2023.