Idag är ämnet Frithjof Schuon av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på människors dagliga liv har Frithjof Schuon skapat debatt och reflektion inom olika områden. När vi går in på 2000-talet kan vi inte bortse från vikten av Frithjof Schuon och dess komplexa förhållande till andra aspekter av det moderna livet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt på Frithjof Schuon, analysera dess innebörd, implikationer och möjliga utmaningar. Genom detaljerad analys hoppas vi upptäcka nya idéer och perspektiv som hjälper oss att bättre förstå vilken roll Frithjof Schuon spelar i vår värld idag.
Frithjof Schuon, senare 'Isa Nur al-Din, född 18 juni1907 i Basel i Schweiz, död 5 maj1998 i Bloomington i Indiana i USA, var en schweiziskreligionsfilosof, sufier och företrädare för philosophia perennis. Han är författare till en rad internationellt uppmärksammade böcker om religionens värld, främst De l'unité transcendante des religions (Religionernas transcendenta enhet) som behandlar religionernas esoteriska beröringspunkter. Frithjof Schuons tankevärld har introducerats till svenska av författarna Kurt Almqvist och Tage Lindbom. En av hans främsta nu levande lärjungar är den iranske religionsvetaren och sufimästaren Seyyed Hossein Nasr.
Citat
”
Att vara till är ingenting obetydligt, vilket bevisas av att ingen kan få fram ett enda dammkorn ur intet. Och medvetandet är ej heller lika med ingenting: vi skulle inte kunna förmedla en enda gnista av det till ett livlöst föremål. Gapet mellan intet och det minsta föremål är absolut, och denna absoluthet tillhör i grund och botten Gud.
„
– Frithjof Schuon, Tidlös besinning i besinningslös tid
Verk
The Transcendent Unity of Religions, 1953 (Reviderad upplaga, 1975, 1984, The Theosophical Publishing House, 1993)
Spiritual Perspectives and Human Facts, 1954, 1969 (Ny översättning, Perennial Books, 1987)
