I den här artikeln ska vi utforska Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden, ett ämne som har fångat många människors intresse på senare tid. Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden är en källa till debatt och diskussion i dagens samhälle, och har en viktig inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att undersöka olika perspektiv och åsikter om Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden, såväl som dess relevans för vår kultur, historia och framtid. Med en kritisk och reflekterande blick ska vi försöka belysa detta ämne som är så aktuellt idag, med olika förhållningssätt och argument som inbjuder till reflektion och debatt.
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden (på tyska: Verdienstorden der Bundesrepublik Deutschland, ofta kallad Bundesverdienstkreuz) är Tysklands enda statsorden. Den delas ut för särskilda prestationer inom politik, näringsliv, kultur och humaniora. Orden instiftades den 7 september 1951 av Tysklands förbundspresident Theodor Heuss.
De flesta tyska förbundsländer har sina egna förtjänstordnar, med undantag för Hansastäderna Hamburg och Bremen, vilka avvisar alla ordnar. Enligt gammal tradition avböjer deras medborgare, särskilt tidigare eller förevarande senatorer, alla slags ordensdekorationer. Förbundskansler Helmut Schmidt, som tidigare var senator i Hamburg, är det mest kända exemplet härpå.
Orden indelas i tre grupper (Verdienstkreuz, Großes Verdienstkreuz och Großkreuz) med sammanlagt åtta klasser:
Ordenstecknet är ett gyllene kors med röd emalj och i mitten en skiva med en svart örn.
Kraschanen är en guldstjärna med raka strålar. Storleken och antalet uddar varierar mellan klasserna.
Med undantag av den lägsta klassen har alla klasser likadant band med smärre skillnader för män och kvinnor (de senare har något mindre kors och band). Band och släpspänne är röda med guld-svart-guldfärgade ränder.