Theodor Heuss
Numera är Theodor Heuss ett ämne som har fått stor betydelse i dagens samhälle. Med tiden har Theodor Heuss blivit en intressant plats för många människor, eftersom det har en direkt inverkan på vårt sätt att leva och vår miljö. Det är ett ämne som har diskuterats och analyserats ur olika perspektiv, vilket genererat kontroverser och debatt i den allmänna opinionen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Theodor Heuss, fördjupa oss i dess ursprung, utveckling och konsekvenser idag. För att ge en heltäckande bild av detta ämne kommer vi att presentera olika synpunkter och åsikter från experter i ämnet. Utan tvekan är Theodor Heuss en relevant fråga som förtjänar att behandlas seriöst och objektivt.
Theodor Heuss, född 31 januari 1884 i Brackenheim, Kungariket Württemberg, död 12 december 1963 i Stuttgart, Västtyskland, var en tysk politiker (FDP) och Västtysklands (Förbundsrepubliken Tysklands) förste förbundspresident under åren 1949-1959.
Biografi
Theodor Heuss studerade nationalekonomi, historia, filosofi, konsthistoria och statsvetenskap i München och Berlin 1902-1905; 1905 promoverades han i München hos Lujo Brentano. Efter sina studier verkade han som politisk redaktör. 1905-1912 ledde han tidskriften Die Hilfe i Berlin. 1912-1918 var han chefredaktör för Neckarzeitung i Heilbronn. 1920-1933 verkade han som docent vid Deutsche Hochschule für Politik i Berlin. 1923-1926 utgav han tidskriften Die Deutsche Nation. Heuss var VD och styrelsemedlem i Deutscher Werkbund 1918-1933.
1903 blev Heuss medlem i det vänsterliberala partiet Freisinnige Vereinigung innan det 1909 bytte till Fortschrittliche Volkspartei. 1918 var Heuss med och grundades Deutsche Demokratische Partei (DDP). För DDP satt Heuss 1924-1928 och 1930-1933 i den tyska riksdagen. Han publicerade en populär studie om nationalsocialismens framväxt kallad Hitlers Weg: Eine historisch-politische Studie über den Nationalsozialismus (1932). Den utkom i åtta upplagor samma år som den kom och brändes året därpå under de landsomfattande bokbål som runt om i Tyskland iscensattes av nazisterna. I juli 1933 blev Heuss av med sin plats i riksdagen. 1936 blev tidningen Die Hilfe förbjuden av Reichskulturkammer och Heuss förlorade sitt arbete. 1941 blev han fast medarbetare på liberala Frankfurter Zeitung där han framförallt skrev historiska och kulturpolitiska artiklar. 1942 förbjöd Reichskulturkammer alla tyska tidningar att trycka Heuss skrifter. Heuss skrev vidare under pseudonymerna Thomas Brackheim och r.s. Under sitt eget namn gav Heuss ut en biografi över Justus von Liebig.
Efter andra världskriget flyttade Heuss från Berlin till Stuttgart och blev 1945 kultusminister i Württemberg-Baden. 1946-1947 verkades han som professor i historia vid den tekniska högskolan i Stuttgart. Heuss var med och grundade Demokratische Volkspartei (DVP) och satt för partiet i lantdagen 1946-1949. 1948 blev Heuss tillsammans med Wilhelm Külz ordförande för Demokratische Partei Deutschlands. Samma år blev han hedersprofessor vid den tekniska högskolan i Stuttgart. 12 december 1948 följde grundandet av Freie Demokratische Partei (FDP) med Heuss som ordförande för partiet i Västtyskland och Västberlin. Heuss verkade för sammanslagningen av alla liberala partier i de västliga ockupationszonerna. Heuss var 1948 medlem i det parlamentariska råd som beslutade om den västtyska författningen Grundgesetz.
Sin plats i Förbundsdagen lämnade han snart efter att han tillträtt den 1949, eftersom han den 12 september 1949 blev vald till Förbundsrepublikens första president. Hans motståndare i valet var Kurt Schumacher. Heuss instiftade Bundesverdienstkreuz 1951. 1954 blev Heuss återvald utan någon motkandidat och var förbundspresident fram till 12 september 1959. Han tackade nej till en tredje period 1959, som hade krävt en ändring i författningen. Heuss präglande sin tid som förbundspresident genom att gå över partigränserna. Heuss lyckades som representant för Tysklands demokratiska och liberala tradition och kultur skapa förtroende i utlandet för Västtyskland. Hans statsbesök bidrog starkt till att förbättra Förbundsrepubliken Tysklands anseende i omvärlden. 1959 mottog han den tyska bokhandelns fredspris. Heuss blev hedersmedborgare i städerna Västberlin, Brackenheim, Darmstadt, Frankfurt am Main, Heilbronn, Kiel, Köln, Stuttgart och Trier.
Skrifter
- Vad vill Hitler? : nationalsocialismens mål och medel, till svenska och med förord av Karl Hildebrand, (Natur & Kultur, 1932), 148 s.
Fotnoter
- ^ SNAC, Theodor Heuss, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Find a Grave, Theodor Heuss, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, 11000893, läs online, läst: 13 april 2018, licens: unknown value.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0.
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.
- ^ Libris, 7 november 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.
- ^ harang, läs online, läst: 16 maj 2023.
- ^ bok, läs online, läst: 16 maj 2023.
- ^ Stammdaten aller Abgeordneten des Deutschen Bundestages, läs online, läst: 28 december 2018, licens: unknown value.
- ^ läs online, books.google.de .
- ^ läs online, www.bundespraesident.de .
- ^ läs online, www.deutsche-biographie.de .
- ^ läs online, www.theodor-heuss-haus.de .
- ^ läs online, Internet Archive .
- ^ läs online, www.ulaval.ca .
- ^ läs online, www.friedenspreis-des-deutschen-buchhandels.de .
- ^ Hitlers Weg finns även på svenska med titeln Vad vill Hitler?, utgiven av Natur & Kultur samma år som den kom på tyska.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Theodor Heuss.- Böcker av och om Theodor Heuss på svenska bibliotek. Libris.
- dhm.de – Deutsches Historisches Museum
- stiftung-heuss-haus.de – Theodor-Heuss-Haus
- Bundespräsidialamts sida om Theodor Heuss
- Theodor-Heuss-Museum
- Theodor-Heuss-Stiftung
| |||||||
|