Gruppbefäl

Ämnet för Gruppbefäl är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren. Sedan dess uppkomst har Gruppbefäl genererat en hel del debatt och diskussioner inom olika samhällssektorer. Det har väckt både intresse och kontrovers, med motstridiga åsikter och motsatta ståndpunkter. Gruppbefäl har haft genomslag inom olika områden, från politik och ekonomi till kultur och underhållning. I den här artikeln kommer vi att utforska fenomenet Gruppbefäl på djupet, analysera dess ursprung, dess utveckling och dess inflytande på dagens värld.

Gruppbefäl är den lägsta befälsnivån inom försvarsmakten. Gruppbefälet för befäl över en grupp, oftast 5-10 soldater. Inom vissa delar av Förvarsmaken för gruppbefäl inte befäl utan tjänstgör mer som specialister inom en viss funktion. Enligt 2019 års befälsordning är korpral, furir samt överfurir gruppbefäl. Efter minst ett års tjänstgöring kan man befordras till furir och efter ytterligare tre år som furir till överfurir. Gruppbefälen ingår enligt nuvarande befälsordning i personaltypen Gruppbefäl, soldater och sjömän, förkortat GSS.

Gruppbefäl skall ej förväxlas med befälskåren gruppchef som infördes genom 1972 års tjänsteställningsreform.

Värnpliktiga gruppchefer

Värnpliktiga gruppchefer, mellan 1972 och 2010 då värnpliktssystemet lades i malpåse, hade uttagning som gruppbefäl under den militära grundutbildningen. Gruppbefälsvärnpliktiga uppnådde graden korpral under grundutbildningen och krigsplacerades därefter som furir. Före 1982 fanns även graden överfurir, och sedan 2009 utnämns inga nya furirer. Utbildningstiden varierande mellan lägst 290 och högst 455 dagar beroende på vapenslag samt befattning.

Gradbeteckningar

Fram till 2009

2009-2019

2019-

Referenser

Noter