I den här artikeln kommer ämnet Gruppchef att tas upp, vilket har skapat stort intresse inom olika områden. Gruppchef har fångat akademiker, experter, proffs och allmänhetens uppmärksamhet på grund av dess relevans och genomslagskraft idag. Under åren har Gruppchef varit föremål för ett flertal studier, debatter och analyser, vilket har bidragit till att berika kunskapen i detta ämne. I syfte att fördjupa förståelsen av Gruppchef kommer olika aspekter att undersökas som gör att vi kan förstå dess betydelse och implikationer i olika sammanhang. Genom ett samlat och detaljerat synsätt kommer olika perspektiv och reflektioner att presenteras som ska bidra till att berika debatten kring Gruppchef.
Gruppchef var en befälskår i Sverige som skapades vid 1972 års tjänsteställningsreform i Krigsmakten, då den tidigare underbefälskåren upphörde och delades i två olika befälskårer. Befälsnivån gruppbefäl existerar som ett separat begrepp och skall ej sammanblandas med befälskåren gruppchef.
Genom den tjänsteställningsreform som genomfördes den första juli 1972 reformerades de tre existerande befälskårerna för underbefäl, underofficerare och officerare. Uppdelningen i tre olika befälskårer bibehölls, men istället förändrades deras benämningar till plutonsofficerare, kompaniofficerare samt regementsofficerare.
Underbefälen indelades genom reformen i två olika befälskårer, antingen som plutonsofficerare eller som gruppchefer.
Före 1972-07-01 | Efter 1972-07-01 |
---|---|
Officer | Regementsofficer |
Underofficer | Kompaniofficer |
Underbefäl | Plutonsofficer |
Gruppchef |
Äldre personal, det vill säga rustmästare och överfurirer, befordrades till fanjunkare och sergeanter, medan yngre personal efter befordran placerades i den nya befälskåren för gruppchefer. Yngre personal definierades i Kungl. Maj:ts proposition som "furirer och lägre".
Tjänstgöringstid | Underbefäl | Plutonsofficer | Gruppchef | Befälsnivå |
---|---|---|---|---|
Före 1972-07-01 | Efter 1972-07-01 | |||
Äldre personal | Rustmästare | Fanjunkare | - | Plutonsbefäl |
Överfurir (äldre) | ||||
Överfurir (yngre) | Sergeant | |||
Yngre personal | Furir | - | Överfurir | Gruppbefäl |
Korpral | Furir | |||
Vicekorpral | Korpral |
Underbefäl var en yrkesanställd befälskår i Krigsmakten, hierarkiskt placerad mellan underofficerskåren och manskapet.
Ordningsföljd | Officer | Underofficer | Underbefäl |
---|---|---|---|
8 | Kapten | - | - |
9 | - | Förvaltare | |
10 | Löjtnant | - | |
11 | - | Fanjunkare | |
12 | Fänrik | - | |
13 | - | Sergeant | |
14 | - | Rustmästare | |
15 | Överfurir | ||
16 | Furir | ||
17 | Korpral | ||
18 | Vicekorpral |
Efter reformen placerades sig gruppcheferna hierarkiskt mellan plutonsofficerare och manskapet. Principiellt gällde efter reformen att senioritet mellan två befäl skulle räknas endast i tjänstgöringstid, men värnpliktiga gruppchefer räknades alltid efter yrkesanställt befäl av samma grad.
Befälsnivå | Ordningsföljd | Regementsofficer | Kompaniofficer | Plutonsofficer | Gruppchef |
---|---|---|---|---|---|
Kompanibefäl | 8 | Kapten | Kapten | - | - |
9 | Löjtnant | Löjtnant | |||
10 | - | Fänrik | |||
Plutonsbefäl | 11 | - | - | Fanjunkare | - |
12 | Sergeant | ||||
Gruppbefäl | 13 | - | - | - | Överfurir |
14 | Furir | ||||
15 | Korpral |
Yrkesanställda gruppchefer som befälskår fasades successivt ut, genom avgång och befordran mellan 1972 och 1983, vilket medförde att det till slut endast var de värnpliktiga gruppcheferna kvar. Tillsammans med värnpliktsofficerare utgjorde värnpliktiga gruppchefer de två kategorier av värnpliktigt befäl som existerade mellan 1972 och 2010.
Befälsgrupp | Värnpliktsofficer | Värnpliktig gruppchef | |
---|---|---|---|
KB | PB | GB | |
Agraff | |||
Kompanibefäl | Kapten | - | - |
Löjtnant | |||
Fänrik | |||
Plutonsbefäl | - | Fanjunkare | - |
Sergeant | |||
Gruppbefäl | - | - | Överfurir |
Furir |
|