Hans nåds testamente (film, 1919)
I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Hans nåds testamente (film, 1919) i detalj, eftersom det är ett ämne som har skapat stort intresse idag. Från dess ursprung till dess påverkan på dagens samhälle har Hans nåds testamente (film, 1919) varit föremål för debatt och diskussion inom olika områden. Under åren har Hans nåds testamente (film, 1919) utvecklats och fått olika betydelser beroende på i vilket sammanhang den analyseras. Det är därför det är relevant att fördjupa sig i dess natur, dess särdrag och konsekvenserna det har för det dagliga livet. Likaså kommer olika perspektiv och tillvägagångssätt att tas upp som gör att vi kan ha en heltäckande vision av Hans nåds testamente (film, 1919), för att förstå dess betydelse och relevans idag.
| Hans nåds testamente | |
| Genre | dramafilm romanbaserad film stumfilm |
|---|---|
| Regissör | Victor Sjöström |
| Producent | Charles Magnusson |
| Manusförfattare | Victor Sjöström Hjalmar Bergman |
| Baserad på | Hans nåds testamente av Hjalmar Bergman |
| I större roller | Karl Mantzius Greta Almroth Augusta Lindberg Nils Aréhn Sigurd Wallén Emil Fjellström Olof Ås |
| Kompositör | Rudolf Sahlberg |
| Teknisk information | |
| Produktionsbolag | Svenska Biografteatern |
| Premiär | 1919 |
| Speltid | 75 minuter |
| Land | Sverige |
| Språk | svenska |
| Mer information | |
| IMDb SFDb Redigera Wikidata | |
Hans nåds testamente är en svensk dramafilm från 1919 i regi av Victor Sjöström.
Handling
På Rogershus huserar baron kammarherren Roger Bernhusen de Sars där han på sin 65-årsdag ska offentliggöra sitt testamente. Hans syster Jullan och dennas två söner fikar efter arvet, men baronen tänker ändra testamentet så att det tillfaller den oäkta dottern Blenda när hon gifter sig med sin Jakob. Men Blenda förälskar sig strax i Jullans ena son, Per, och efter förvecklingar skriver baronen om testamentet.
Om filmen
Filmen premiärvisades 3 november 1919. Som förlaga har man Hjalmar Bergmans roman Hans nåds testamente från 1910. Inspelningen skedde vid Svenska Biografteaterns ateljé på Lidingö samt exteriörscener Sandemars slott utanför Dalarö av Henrik Jaenzon. Romanen kom att filmas 1940 i regi av Per Lindberg, se Hans Nåds testamente. Huvudrollen spelades av den danske skådespelaren Karl Mantzius och i denna film gjorde han sitt enda gästspel i svensk film.
Roller i urval
- Karl Mantzius – Hans nåd, ryttmästare Roger Bernhusen de Sars
- Carl Browallius – Anders Vickberg, Hans nåds hovmästare
- Greta Almroth – Blenda, Hans nåds illegitima dotter
- Tyra Dörum – fru Lovisa Enberg, Hans nåds hushållerska
- Georg Blickingberg – Toni, Hans nåds taffeltäckare
- Semmy Friedmann – Jakob Enberg, Lovisas och Tonis son
- Augusta Lindberg – änkedomprostinnan Julia Hyltenius, Hans nåds syster
- Gabriel Alw – Per Hyltenius, änkedomprostinnans son
- Sture Baude – Roger Hyltenius, jur. kand., änkedomprostinnans andra son
- Nils Arehn – Björner, häradshövding, Hans nåds kusin
- Josua Bengtson – Johnsson, betjänt
- Sigurd Wallén – inspektorn
- Carl Borin – skolläraren som leder barnkören
- Emil Fjellström – brevbäraren
- Olof Ås – en sovande dräng på ladugårdsbacken
